Kostnader för vård av papperslösa ökar
Kostnaderna för vård till personer som vistas i landet utan tillstånd har ökat kraftigt i takt med att gruppen växt – och väntas stiga ytterligare kommande år. Vissa partier vill nu begränsa rätten till vård – men enligt experter betyder den sannolikt lite för att människor blir kvar i Sverige.
Livet som papperslös är hårt och valet att stanna kvar i Sverige styrs inte i första hand av möjligheten till vård, säger Joakim Ruist, nationalekonom och integrationsforskare vid Göteborgs universitet.
– Min känsla är att det har en förhållandevis marginell effekt. Beslut fattas på kort sikt och för att möjligheten till vård ska spela in måste du då ha ett pressande vårdbehov inom en relativt kort tidshorisont, säger han.
FÖR NÄSTAN FEM år sedan klubbades lagen som ger personer som inte har rätt att vistas i landet, så kallade papperslösa, rätt till vård som ”inte kan anstå”.
Det innebär mer än akutvård och eftersom vården subventioneras kraftigt kostar ett läkarbesök inte mer än 50 kronor.
Kostnaderna i de tre storstadsregionerna, som enligt tidigare beräkningar står för en klar majoritet av vårdutgifterna för papperslösa, har sedan lagen infördes mer än fördubblats – från 90,2 miljoner kronor 2014 till 196,9 miljoner 2017.
Antalet som lever gömda har också ökat under perioden. Före det att lagen infördes uppskattades antalet till 10 000–35 000. I dag är siffran 20 000– 50 000.
Siffrorna förvånar inte Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och välfärdsforskare vid Lunds Universitet.
– Även om det är mycket med en fördubbling är det fortfarande ganska låga belopp. Men fortsätter det att fördubblas skulle det kunna det öka till betydande summor, säger han.
En majoritet av besöken görs i primärvården och öppenvården, enligt en tidigare granskning av Statskontoret. Men det som kostar
Om tillgången till vård för personer som befinner sig i landet utan tillstånd togs bort skulle det resultera både i mänskligt lidande och ökade kostnader för samhället, säger Sandra Dolietis, sjuksköterska som dagligen möter papperslösa i sitt jobb på Röda korsets vårdförmedling och klinik.
”Även om det är mycket med en fördubbling är det fortfarande ganska låga belopp. Men fortsätter det att fördubblas skulle det kunna det öka till betydande summor.”
ANDREAS BERGH, DOCENT I NATIONALEKONIMI OCH VÄLFÄRDSFORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET är framför allt slutenvård och specialistvård.
MÅNGA PARTIER HAR aviserat hårdare tag mot personer som vistas i landet utan tillstånd. När det
gäller vården har två partier sagt sig vilja begränsa den för personer som befinner sig i landet illegalt: Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Men inte heller Andreas Bergh tror att indragen vård skulle få fler att återvända till sina hemländer.
– Det har sannolikt liten betydelse. Ofta är det folk som funnits här under lång tid och de kanske, med viss rätt, hoppas på amnesti så småningom. Håller du dig gömd tillräckligt länge kan det finnas ett sådant hopp, säger Andreas Bergh.
ENLIGT RÖDA KORSET skulle det för många innebära en svår situation om tillgången till vård togs bort.
– Att vara gravid och inte kunna få mödravårdskontroller, att ha sjuka barn och inte veta om de kan få den medicin de behöver, och inte heller veta om man själv kan få hjälp vid en infektion eller kronisk sjukdom – det är såklart psykiskt påfrestande, säger Sandra Dolietis, sjuksköterska som dagligen möter papperslösa i sitt jobb på Röda korsets vårdförmedling och klinik.
Allt pekar på att vårdkostnaderna för personer som befinner sig i landet utan tillstånd kommer att fortsätta att öka. Antalet som avviker efter avslagsbeslut väntas de närmsta åren öka kraftigt; fram till 2021 handlar det om ytterligare ungefär 41 000 personer.