Stor könsskillnad vid åldersprövning

Magnetkameraundersökning är en användbar metod för att bedöma om en pojke är över eller under 18 år. För flickor, däremot, är osäkerheten större. Det visar en studie som genomförts på uppdrag av Socialstyrelsen.

Skillnaden mellan könen beror på att benmognaden sker tidigare hos flickor än hos pojkar, slår Socialstyrelsen fast.

– Osäkerheten i bedömningen är störst bland flickor 15–17 år och för pojkar i åldern 17 till 18, säger Johan Sanmartin Berglund, professor vid Blekinge Tekniska Högskola som tillsammans med Karolinska institutet genomfört studien, på en pressträff.

Men generellt sett, säger han, ger studien goda resultat.

STUDIEN HAR GENOMFÖRTS på 938 ungdomar, 465 pojkar och 473 flickor, i åldrarna 14–21 år som är födda i Sverige och vars ålder är känd sedan tidigare. Hälften hade utlandsfödda föräldrar.

I studien analyserades fem olika tillväxtzoner i knäleden. I en annan studie, där 400 av dem deltog, analyserade man dessutom den övre delen av knäleden med en bildteknik liknande den som Rättsmedicinalverket, RMV, använder.

– Ett viktigt fynd är att felmarginalen varierar beroende på vilken åldersgrupp som undersöks, säger Johan Sanmartin Berglund.

Ju närmare 18-årsgränsen man kommer, desto större blir felmarginalen. Däremot kunde man konstatera * De medicinska åldersbedömningarna är frivilliga och innebär att man går igenom två undersökningar. Den ena är en röntgenundersökning av visdomständerna, den andra en magnetkameraundersökning av knäleden. Dessa utförs av leverantörer som Rättsmedicinalverket upphandlat.

* Efter undersökningarna gör en rättsläkare ett utlåtande om vilken ålder den asylsökande har. Det görs med tre olika standardsvar:

Att resultatet ”talar för att den undersökta är 18 år eller äldre”.

Att resultatet ”möjligen talar för att den undersökta är 18 år eller äldre”.

Att resultatet ”möjligen talar för att den undersökta är under 18 år”.

* Utlåtandet blir sedan en del i den stödbevisning som Migrationsverket använder sig av i beslut om uppehållstillstånd.

* Ordet frivillig i detta sammanhang är dock en sanning med modifikation, eftersom undersökningen bara utförs i de fall där Migrationsverket tvivlar på den asylsökandes ålder. Om personen i fråga nekar beslutar Migrationsverket på det underlag som finns. Sannolikheten är då stor att personen bedöms vara över 18 år. att faktorer som socioekonomi och om man varit mycket fysiskt aktiv under uppväxten inte hade någon inverkan på resultatet.

INGEN AV DEM som deltar i presskonferensen vill säga något om Rättsmedicinalverket bör ompröva sina metoder.

– Vi har inte gjort någon jämförelse mellan de båda metoderna. Bägge delmetoderna är bra och användbara metoder för att göra medicinska åldersbedömningar, säger Lars-torsten Larsson som är avdelningschef på Socialstyrelsen.

I DRYGT ETT år har RMV genomfört medicinska åldersbedömningar på ensamkommande asylsökande. Hittills har drygt 9 600 personer bedömts, och av dessa har 83 procent bedömts vara över 18 år.

Metoderna för att fastställa ålder är två; röntgenundersökning av visdomständer samt undersökning av knäleden med hjälp av magnetkamera.

Men undersökningarna har fått kritik för att vara varken rättssäkra eller träffsäkra. Särskilt har kritikerna, däribland läkare på RMV, slagit ned på metoden där knäleden undersöks, där kritikerna menat att felmarginalen för bedömningarna är större än vad som angivits av RMV.

Verket har dock försvarat metoderna och inte sett någon anledning att ändra dem.

Den studie som presenteras i dag har haft i uppdrag att fördjupa kunskapen kring just magnetkameraundersökningar. Om metoden är vetenskaplig, tillförlitlig och etisk, men också om RMV:S metoder skulle kunna kompletteras på något sätt. För genomförandet har Karolinska institutet och Blekinge Tekniska Högskola stått.

BEHOVET AV åldersbedömningar blev uppenbart hösten 2015 – en period då rekordmånga ensamkommande unga anlände till Sverige.