Ar inte skolan
* Andelen niondeklassare som lämnar skolan utan att bli behöriga till gymnasiet fortsätter att öka.
* 2017 var 17,5 procent inte behöriga, en uppgång från 16,9 procent i fjol och 14,4 procent 2015.
* Närmare 19 000 elever lämnade skolan utan behörighet förra året.
* Det genomsnittliga meritvärdet har också fallit, från 216,3 i fjol till 215,7 förra våren.
* För att bli behörig måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Att segregationen ökat brukar pekas ut som en förklaring. Områden som i början av 1990-talet hade många elever med utländsk bakgrund har i dag en ännu högre andel. I de särskilt utsatta områdena finns också en betydligt högre andel vuxna som inte arbetar, som inte själva har examen från nian och som lever i ekonomisk utsatthet.
– Många gånger har eleverna sociala problem som spiller över på skolan, vilket gör att lärarna inte kan fokusera på pedagogik och lärande, säger Anders Trumberg.
DET FRIA SKOLVALET har också haft effekt. När elever med bättre förutsättningar väljer andra skolor blir följden att resultaten på skolan faller och ryktet försämras.
– Det är svårt för dagens skolsystem att hantera de ojämlikheterna. I praktiken får det jättestora konsekvenser för enskilda skolor som helt enkelt dräneras på studiemotiverade elever, säger Anders Trumberg. * För att komma in på ett yrkesprogram krävs godkänt i ytterligare fem ämnen, och för att komma in på ett högskoleförberedande program krävs godkänt i ytterligare nio ämnen. * Den som inte är behörig kan gå ett så kallat introduktionsprogram, exempelvis individuellt val eller språkintroduktion. De ger inte examen utan tanken är att de ska leda vidare till ett nationellt program eller till arbete. * Ett annat alternativ för den som inte är behörig är att gå kvar upp till två år till i grundskolan. kriminolog och forskare vid Malmö universitet
Samtidigt är barns livschanser intimt förknippade med skolresultat. I ett område tyngt av grov kriminalitet innebär det en extra risk att inte klara skolan, säger Manne Gerell, kriminolog och forskare vid Malmö universitet.
– Unga i den här gruppen löper högre risk att begå brott eftersom de har problem och dåliga framtidsutsikter, men i de här områdena löper de också högre risk att dras in i mer organiserad brottslighet eftersom det är här gängen finns, säger han.
Det gör det också mycket svårt att bryta de destruktiva strukturer som präglar områdena.
– Det handlar om ganska stora volymer som fylls på varje år med nya ungdomar. Det gör såklart att det blir svårt att bygga en positiv utveckling i de här områdena, säger Manne Gerell.
”Unga i den här gruppen löper högre risk att begå brott eftersom de har problem och dåliga framtidsutsikter.”
MANNE GERELL
PROBLEMEN LIGGER INTE bara i hur skolsystemet är byggt, framhåller Anders Trumberg.
– Skolan blir arenan där de här ojämlikheterna blir synliga. Men att bryta de strukturella bakomliggande problemen, som exempelvis barnfattigdomen, är ju inte skolans uppgift, utan handlar i det fallet om arbetsmarknadspolitik, säger han.
– Det finns ingen quick-fix. Samhället måste arbeta både brett och långsiktigt inom en massa olika politikområden för att vända den här utvecklingen.