Vårdköer en s
SVERIGE: VÅRDKÖER ÄR INGET NYTT FENOMEN
Vårdköerna är en brännande politisk fråga och under nuvarande mandatperiod har vårdköerna vuxit, visar TT:S granskning. Köerna har plågat den svenska sjukvården i decennier.
Den svenska sjukvården brukar framhållas som en av världens bästa, framför allt akutvården. Men det finns ett område där svensk sjukvård utmärker sig negativt, även i en internationell jämförelse, och det är tillgängligheten. Svårigheter att få tid hos en läkare eller att få en åtgärd utförd, ibland med livet som insats.
Detta har gjort de svenska vårdköerna till en het fråga i den politiska debatten. Och dålig tillgänglighet har plågat den svenska vården i decennier, oavsett vilken regering som suttit vid makten.
– Redan på 1990-talet hade vi stora köer, säger Anders Henriksson, vice ordförande för branschorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL).
EXAKT HUR UTVECKLINGEN sett ut sedan den utvidgade vårdgarantin infördes 2005 är svårt att veta, eftersom landstingens inrapportering av data samt vissa definitioner har förändrats. Men sedan 2014 är de jämförbara, det vill säga under den nuvarande mandatperioden. Och under denna period har vårdköerna vuxit.
Exempelvis var andelen patienter som fick vänta 90 dagar eller längre på ett besök inom specialistvården 10 procent i april 2014. Motsvarande siffra i april 2018 var 17 procent. På motsvarande vis har kötiden för en operation inom specialistvården ökat från 11 till 27 procent.
DEN GARANTI SOM landstingen – enligt lag – är skyldiga att följa brukar förkortas 0–7–90–90. Det ska således dröja noll dagar till att du får kontakt med sjukvården, max sju dagar före det första läkarbesöket på en hälso- eller vårdcentral, max 90 dagar före första besöket hos en specialist och det ska som mest dröja 90 dagar från beslut till dess