Lykke Li: ”Vill alltid gå hem efter spelning”
MUSIK: LOS ANGELES HAR BLIVIT HENNES HEM
De senaste två åren har Lykke Li blivit mamma och förlorat en förälder, separerat och släppt sitt fjärde album. – Jag har fått några hål i bältet i att bli vuxen, säger hon.
Efter flera framgångsrika år som artist har Lykke Li slagit sig ner på andra sidan Atlanten, i Los Angels. Sverige besöker hon däremot gärna, inte minst under sommaren.
– Jag har fått en total nytändning inför Sverige, jag tycker att det är det mest fantastiska stället på jorden, berättar Lykke Li.
Inställningen till landet förändrades efter att hon blivit mamma – här finns nära och kära, en annan sorts frihet att strosa runt i parker och enligt Lykke Li även ett annat synsätt på kultur.
– Jag tror att det är för att jag har tillbringat så mycket tid i Amerika, att jag nu verkligen kan uppskatta folks intelligens och kultursmak, det är väldigt kulturellt här om man jämför med Amerika.
EFTER ALBUMET ”I never learn” från 2014 var Lykke Li utpumpad. Inte av skapandet i sig, utan av allt runt om. Shower, plåtningar, resor och intervjuer var speciellt jobbiga, säger hon, och beskriver sig själv som en introvert person.
– Man är på turné i sju år och gör någonting väldigt extrovert, men det är alltid så att jag vill gå hem. Även efter stora spelningar, berättar Lykke Li, och tillägger:
–Det vore jättehärligt om ens musik kunde bli så stor att man bara kunde sitta hemma.
Tiden efter ”I never learn” var även omvälvande på andra sätt. Hennes mamma, den tidigare Tant Strul-sångerskan och fotografen Kärsti Stiege, gick bort. Samtidigt fick Lykke Li barn tillsammans med musikproducenten Jeff Bhasker. Bhasker, som tidigare har samarbetat med bland andra Kanye West, producerade även ”So sad so sexy”. Mitt under processen valde paret att separera, men Lykke Li menar att de har en ännu bättre relation i dag. Hur har den här tiden påverkat din musik?
–Min passion för musiken har blivit ännu större, det är verkligen bli min livlina och tillflyktsort, berättar Lykke Li. * Lykke Li, eller Lykke Zachrisson, föddes 1986 och är en svensk sångerska och låtskrivare.
* Hon är dotter till den tidigare Tant Strul-sångerskan och fotografen Kärsti Stiege och Dag Vag-medlemmen Johan Zachrisson. Även Lykke Lis bror, Zacharias Zachrisson, är verksam som artist.
* Hennes låt ”Little bit” uppmärksammades 2007 på webbplatsen Myspace. Året därpå släppte Lykke Li det hyllade debutalbumet ”Youth novels”. Därefter kom ”Wounded rhymes” 2011 och ”I never learn” 2014, samtliga producerade av Björn Yttling.
* Nu är hon aktuell med det fjärde albumet i ordningen, ”So sad so sexy”.
I början av juni släpptes ”So sad so sexy”, det fjärde albumet i ordningen, och Lykke Li beskriver det som sitt mest kontemporära hittills. Istället för att blicka bakåt i musikhistorien, har hon den här gången influerats av sin nuvarande hemstads största genre, hiphop.
STRÄVAN MOT DET kontemporära dras till sin spets i musikvideon till låten ”Deep end”, där Lykke Li filmar med mobilens selfiekamera riktad mot sig, vertikalt, dessutom fick musikvideon premiär på Lykke Lis Instagramstory.
– I dag är telefonen en del av allas liv, det är så man kommunicerar och ser världen. Jag ville göra en tvådelad kärlekshistoria där den första delen är det mest realistiska som händer just nu.
”So sad so sexy” kastar sig mellan frågor om kärlek och relationer, alla låttexter är själbiografiska. Att skriva på något annat sätt går inte – ”tyvärr”, menar Lykke Li.
HENNES EGEN FAVORIT på albumet är ”Hard rain”, som kom till under total improvisation, och är det mest undermedvetna hon har gjort, berättar hon.
– Den har ingen form direkt. När jag lyssnade tillbaka på den var det som att jag såg att även texten, alla bitar, var som hela kärlekshistorien från varenda vinkel. Det kändes som att jag fick säga allting jag behövde säga i den låten.
Redan nu har hon hunnit beta av spelningar i flera stora europeiska och amerikanska städer, ett av få Sverigestopp bli på Way Out West i Göteborg. Vad är din dröm?
– Det är en annan tid nu och det är jag medveten om. Stora skivbolag är alltid jättebesvikna på mig. I slutändan handlar allting om pengar, och den kvoten uppfyller inte jag. Jag är tacksam om jag någonsin får göra en skiva igen. Samtidigt kan jag göra den själv i så fall, det spelar ingen roll.