Migrationskri
EU: INRIKESPOLITISKT KÄNSLIGT I MÅNGA LÄNDER
EU är splittrat kring migrationsfrågan. Vad betyder det i stort för unionen om länderna inte kommer överens? Euroskeptiker menar att det kan bli början till slutet medan andra pekar på att samarbetet och integrationen på många områden fortsätter utan problem.
– Det är uppenbart att vi har ett nytt politiskt landskap i Europa. Allt mer reaktionära krafter vinner mark. De tror på mer isolering än samarbete, de blockerar hellre än kompromissar och de tror att det finns väldigt enkla lösningar på komplexa problem, sade statsminister Stefan Löfven (S) efter Eutoppmötet tidigare i veckan.
TROTS MÖTETS migrationsöverenskommelse återstår fortfarande många olösta frågor, exempelvis hur asylsökande som bedöms ha asylskäl ska fördelas mellan medlemsstaterna. Där är det helt låst i förhandlingarna.
Migrationsfrågan har delat EU i flera läger.
De som vill ha ett gemensamt asylmottagande och de som inte vill ha det; de som vill se ett fördjupat Eu-samarbete och de som inte vill det. Men är migrationsfrågan en ödesfråga för unionen?
–Nej, troligen inte. EU har genomgått många kriser sedan det bildades. Det är snarare så att EU ofta har fått mer makt efter en kris när frågor ofta flyttas till en överstatlig nivå, säger Andrea Spehar, docent i statsvetenskap och föreståndare för centrum för global migration vid Göteborgs universitet.
VID TIDIGARE KRISER där medlemsländerna inte kommit överens har en lösning varit att de länder som vill går vidare och samarbetar i frågan medan de länder som vill står utanför.
– Ta till exempel Danmark som inte berörs så mycket av EU:S mig-