”Bara” Schweiz – glöm den förrädiska tanken
Schweiz. 8,4 miljoner invånare. Bern huvudstad även om man i författningen inte har någon sådan officiell i Schweiziska edsförbundet som det riktiga namnet är. Och tisdagens motståndare för Jannes Anderssons Sverige i åttondelen på det rymdskeppsliknande St Petersburg arena och laget som står mellan en blågul Vm-kvartsfinal mot England eller Colombia i Samara på lördag.
Men inte ”bara” Schweiz som många vill ha det till. Choklad, racletteost, klockor, utförsåkning, Roger Federer, Dario Cologna, ishockey, innebandy, banker och bas för både Uefa, Fifa och IOK.
Jovisst, men också ett förbannat bra fotbollslag och en förrädisk motståndare.
Vi snackar om ett lag som kanske inte har de allra största stjärnorna, jag räknar ändå inte Granit Xhaka och Xherdan Shaqiri dit, men som är rankat sexa i världen, bara har förlorat en av 25 landskamper sedan 2016 (mot Portugal), vann nio av tio matcher i kvalet och gick obesegrat genom gruppen i VM.
Men glöm att Janne och hans gäng skulle ha drabbats av hybris, även om det nu inte är Bra- silien utan ”bara” är Schweiz och det dessutom utan två av sina försvarsklippor, lagkaptenen Stephan Lichtsteiner från Juventus och Deportivo La Corunas Fabian Schär.
– Vi tänker inte så. Det som har präglat oss i både kvalet och slutspelet är respekten för motståndarna. Om det så är Sydkorea eller Tyskland eller Mexiko och nu Schweiz. Så för oss är Schweiz favorit, påpekade Andersson.
JAG SÅG ATT den schweiziska tidningen Blick hade gjort sig lustig genom att dribbla runt bland möblerna i ett Ikea-varuhus.
Det är precis den typen av nonchalans och arrogans som kan bli så dyrbar. Om samma tankar om så bara nuddar Vladimir Petkovic och hans spelare, att det ”bara” är Sverige, kommer de att få samma läxa som Osorios Mexiko. Och då spelar Sverige Vm-kvartsfinal i Samara på lördag.
Men då krävs också svenskt personbästa igen, där det också finns mer att hämta hos jokrarna Emil Forsberg och Marcus Berg och Gustav Svensson (visst blir det han?) har en tung axel att manta för Duracellkaninen Sebastian Larsson.
Okej, tack och lov är det inte längre slantsingling efter förlängningen som när Italien mot Sovjetunionen tog sig till Em-final 1968.
Men straffar... I måndags skickade de hem Danmark och Spanien och som rena lotteriet där bara målvakterna kan vara vinnare har jag aldrig gillat företeelsen. Hellre att matchernas ska avgöras om det så ska spelas till midnatt.
Vi vet själva hur det är. Minns VM i USA 1994 mot Rumänien (glatt minne). Eller Holland i EM i Portugal 2004 (mindre glatt minne).
FRÅN KRETSOVSKY OSTROV på den lila tunnelbanelinjen bär en dryg kilometer lååång allé bort till St Petersburgs arena längst ute på udden – det Armageddon-liknande åttamiljardersbygget som blev fem gånger så dyrt som budgeterat, omgiven av mutrykten och – nio år försenat.
Det är den som på tisdag eftermiddag ska färgas gul och blå och om det är vägen på en fortsatt Vm-resa vet vi tidigt tisdag kväll.
Finalen – som Janne i går berättade för mig att han har packat för... – ligger fortfarande nästan två veckor bort.
Men vad vi redan nu vet är att Ryssland, Kroatien, Schweiz, England, Colombia eller – Sverige är ett av finallagen på Luzjnikistadion i Moskva den 15 juli. Ett galet faktum i ett galet VM där jättar som Tyskland, Argentina, Portugal och Spanien redan har packat och åkt hem.
”Vad vi redan nu vet är att Ryssland, Kroatien, Schweiz, England, Colombia eller – Sverige är ett av finallagen på Luzjnikistadion i Moskva den 15 juli. Ett galet faktum i ett galet VM.”