Andelen behöriga till gymnasiet oförändrad

”Målet måste självklart vara att alla elever ska bli behöriga till gymnasiet och då har vi en bit kvar.”

Av de elever som i år gick ur nian från de kommunala grundskolorna var 82,2 procent behöriga till gymnasiet. Det framgår av statistik som också visar att skillnaderna mellan skolorna är stor.

Siffrorna är preliminära och kan komma att ändras när den slutgiltiga statistiken kommer i höst, exempelvis om en elev lyckas bli behörig under sommaren.

I fjol visade den preliminära statistiken att 81,7 procent var behöriga till gymnasiet medan den slutgiltiga siffran landade på 82,2 procent.

I nuläget ser det alltså ut som att behörigheten varken minskar eller ökar. Oavsett behöver resultaten förbättras, menar barn- och ungdomsnämndens ordförande Tove Bergman (MP).

– Målet måste självklart vara att alla elever ska bli behöriga till gymnasiet och då har vi en bit kvar, säger hon.

Om nyanlända elever räknas bort från årets statistik var 87,3 procent behöriga till gymnasiet.

SIFFRORNA VISAR OCKSÅ stora skillnader mellan de kommunala grundskolorna, vilket de även har gjort de senaste åren. 2018 var exempelvis andelen behöriga 97,9 procent på Söndrumsskolan och 63,1 procent på Östergårdsskolan.

– Vi har en ambition att skillnaderna mellan olika skolor ska minska och det målet kan man konstatera att vi inte har nått.

Som HP tidigare berättat pågår ett samarbete mellan Skolverket och Östergårdsskolan i syfte att förbättra resultaten. TOVE BERGMAN (MP)

–Skolverket har valt ut Östergårdsskolan just utifrån de låga resultaten då man vill komma in och bidra till en förbättring, säger Tove Bergman.

SKILLNADER I BEHÖRIGHETEN syns även mellan könen. 2018 var 85,2 procent av flickorna och 79,7 procent av pojkarna behöriga till gymnasiet. Enligt Tove Bergman har barn- och ungdomsnämnden även som ambition att dessa skillnader ska minska.

För att försöka förbättra resultaten är nu första steget att rektorerna ska analysera statistiken för sina respektive skolor. Dessa analyser ska sedan redovisas för barn- och ungdomsförvaltningen som gör en samlad bedömning om vilka åtgärder som behöver vidtas de kommande åren.

– DET ÄR ett systematiskt arbete som man jobbar med sedan tidigare. Genom analyserna kan man hitta både likheter och skillnader mellan skolorna som man sedan kan jobba vidare med.

Förhoppningsvis kan man också hitta goda exempel som man kan sprida till andra skolor, säger Tove Bergman.