Mer på webben!
Se fler bilder på ut och det kunde läcka in om det regnade, minns delägaren Kerstin Hasslöv och fortsätter:
– Tommy har satt Fridas på kartan och gjort att vi har höjt nivån på artisterna. Jag är jätteglad över att han valde oss av alla. Vi har världens bästa gäster och det är nästan alltid 200 och fullsatt när han är här.
KVAR FRÅN DET första året är bara Neville Brothers ”Congo square”, ”Drömmen om Elin” och ”Som en bro över mörka vatten”.
– Vi har några nya låtar i år, bland annat en Sonny & Cher-låt och en Dylan, säger Tommy Körberg när vi får en pratstund med honom i gassande sol på verandan.
Han syftar på ”Bang bang” och Mikael Wiehes svenska text (Där anar jag din hand) till ”Every grain of sand”. Ihop med jazzstandards och Körberg-klassiker som ”Anthem”, ”Fait accompli”, ”Judy, min vän” och ”Stad i ljus” lär även Gregory Porters ”Painted on canvases”, Dobie Grays ”The in crowd”, Jimmy Cliffs ”I can see clearly now” höras under årets fem konsertkvällar. Varför gillar du Fridas?
– Det är en närkontakt med publiken. Men om de sitter och leker med mobiltelefonen åker de på stryk. Det är ett jävla otyg det där. Att någon kanske dricker lite för mycket brukar lösa sig. Hur har du det själv med alkoholen?
– Jag har ändrat mina vanor jämfört med förr, men ibland när man går in i torrväggen på scen, för att så många människor andas samtidigt i ett rum, så hjälper vin kortsiktigt. Jag ber om ett glas vin till scenen, men inte mer, för då torkar det ut, svarar Tommy Körberg.
ISEPTEMBER väntar en utmaning i form av ”Lola”, en musikföreställning om en transvestit, men åtta nya texter av Björn Ulvaeus.
– Jag sitter och petar i manus hela tiden. Lola är en kabaréartist av den gamla skolan som ingen vill ha längre. Men hon har fortfarande musiken. Så är det för mig också. Jag blir hellre blind än döv.