Tufft för Sverige att klara maten i kris
Totalt importerade vi under förra året 48 procent av vår mat. En del avser förstås sådant som vi inte kan producera här, som kaffe, te, olivolja med mera. Men vi importerar också sådant som växer och frodas alldeles utmärkt i vårt kalla land, som spannmål, kött, ägg och mejeriprodukter. Den importen har ökat stadigt sedan Sveriges Eu-inträde 1995. 1990 importerades till exempel bara 12 procent av alla varor som direkt konkurrerar med det svenska jordbruket, som ost och kött. 2017 var andelen 31 procent. Svenskt kött på grillen, svenska ägg i pannan och svensk ost på mackan? Nej, inte så ofta numera. Sverige importerar nästan hälften av all mat vi äter. Frågan är vad vårt utlandsberoende skulle innebära om krisen kommer.
Vi är inte längre självförsörjande på livsmedel i Sverige. Under 2017 importerades 48 procent av den mat vi konsumerade, enligt färska siffror från LRF. Inte bara sådant som vi inte kan producera själva, utan även mat som fungerar utmärkt för svenska åkrar och djurstallar.
– Vi lever i en marknadsekonomi. Sedan vi gick med i EU har importen ökat, och handel med livsmedel är det ställningstagande vi intog i och med det. Då trodde vi på evig fred, men nu är det ett annat läge, * säger Therese Frisell beredskapshandläggare på Livsmedelsverket.
Utländsk mat är helt enkelt billigare.
Böndernas organisation LRF är förstås också mycket måna om att påpeka detta.
–Huvudskälet är att svenska varor är dyra och att svenska lantbrukare har för dålig konkurrenskraft, säger Palle Borgström, LRF:S förbundsordförande.
Trots att vi svenskar ofta säger att vi föredrar svenska matvaror på grund av klimatproblem, djuromsorg och antibiotikaanvändning så märks det inte på sättet vi konsumerar.
Men en kris av något slag skulle bli tuff för oss.
– Maten skulle ta slut väldigt fort. Vi har inte heller några livsmedellager längre, och Sverige importerar till och med utsädet till det vi odlar, säger Gunilla Nordgren, ordförande i Civilförsvarsförbundet.
Även Livsmedelsverket och regeringen har börjat fundera.
– Vi ska börja planera för ett civilförsvar igen. Försvarsberedningen har tagit upp att vi ska kunna klara en störd omvärldssituation och störningar i handeln i sin senaste rapport, säger Therese Frisell. Men det tar tid att ställa om. – Att lägga ned ett lantbruk är lätt, men att sätta igång är svårare. Det finns de som säger att det tar tio år att få igång en långsiktig verksamhet.
Landsbygdsminister Sven-erik Bucht, S, förklarar att regeringen tar självförsörjningsfrågan på stort allvar.
– Vi är sårbara i ett krisläge. Det är därför vi infört en ny livsmedelsstrategi för att kunna öka produktionen. Också för att vi blir allt fler här i landet, det är inte mindre mat vi behöver, utan mer, säger han.