Tuffare tag mot brottslighet
Högre straff, införandet av nya brott, fler poliser. Det är stort fokus på kriminalpolitiken i valrörelsen. Samtidigt har flera dödsskjutningar inträffat de senaste veckorna, bland annat dödades två personer i Örebro i tisdags. Där efterlyser både polis och forskare mer än hårdare tag.
Kommunpolisen Fredrik Malm har arbetat många år i Vivalla, ett av de områden i Sverige som pekas ut som särskilt utsatta. Och hur mår det i dag?
Jo, det börjar gå åt rätt håll, enligt Fredrik Malm. Samtidigt finns stora problem med narkotika, svarta hyreskontrakt, vapen, skjutningar och radikalisering.
DET ÄR OCKSÅ FRÅGOR som har fått stort utrymme i den politiska debatten den senaste tiden. Förslagen om lagändringar, skärpta straff och satsningar på polisen för att komma till rätta med kriminaliteten har duggat tätt.
– Kul att det ligger i fokus, men nu är det ju valår och det här är något som brukar komma vart fjärde år. Och man vet ju att det här med lagskärpningar, trygghet och säkerhetsfrågor ligger rätt så högt åtminstone i politikernas agenda, säger en luttrad Fredrik Malm. Många av de här förslagen andas hårdare tag. Behövs det här i Vivalla?
– Nej, det tror jag inte. Och inte mjukare tag heller.
Man måste jobba repressivt, säger han. Men då är det viktigt att de som bor i området ser att arbetet ger resultat.
– Om vi bestämmer oss för att jobba mot narkotikabrottsligheten exempelvis, då måste det ganska snabbt komma en reprimand för det man gjort. Blir det liggande på hög eller skrivs av, då uppfattas de här satsningarna vi gör mer som trakasserier, att vi bara jävlas. Och det blir kontraproduktivt.
Dennis Martinsson, doktor i straffrätt, har något bekymrad tagit del av förslag och beslut om lagändringar den senaste tiden. Problemet är, enligt Martinsson, att de inte alltid känts helt genomtänkta och att politikerna inte tagit hänsyn till den kritik som framförts. Och det kan få stora konsekvenser.
– Lagändringarna känns som en reaktion på något som hänt snarare än att man har en genuin tanke på hur det ska fungera i domstolarna, för åklagare och poliser, säger Dennis Martinsson.
OTYDLIGA LAGTEXTER GER större tolkningsutrymme och mandat för domstolarna. Han ger den nya samtyckeslagen som exempel, där det inte preciseras vad samtycket innebär.
– Det gör ju att det blir väldigt öppet för domstolarna, och kanske framförallt för enskilda domarna att tolka det här utifrån sin egen sexualmoral, och det är inte särskilt lämpligt i en lagtext.
SKÄRPER MAN STRAFFEN på ett område ger det också ringar på vattnet, förklarar han.
– Börjar man höja i den här utsträckningen som man gjort måste man förr eller senare i princip se över hela straffsystemet, eftersom tanken är att det ska hänga ihop.
– Och vad gör man om de här hårdare tagen inte hjälper? Då kommer man fortsätta i samma cirkel, att man inför ännu hårdare straff för att de här tidigare inte hjälpte, säger Dennis Martinsson.
Om han fick bestämma skulle kriminalpolitiken innehålla mer eftertänksamhet.
– Man måste låta saker få ta längre tid. Man måste kunna lyssna till rimlig, saklig kritik som framförs, och från början se till att lagstiftningen håller en sådan kvalitet så att det inte uppstår problem i domstolarna.
Fredrik Malm återkommer gång på gång till vikten av ett långsiktigt arbete. Allt kommer inte att lösa sig bara för att det blir fler poliser i Sverige, säger han.
Han nämner exempelvis att barnoch ungdomspsykiatrin behöver förstärkas, så de barn som växer upp och mår dåligt får bättre hjälp.
– Ska man på sikt förebygga att en sådan person blir gängkriminell med låg empatiskt förmåga måste man jobba tidigt med andra typer av åtgärder. Visst, vi kan låsa in, men då är det ju liksom för sent.