Hallandsposten

Ett tack från fåglarna på Trönninge ängar

Det var som om fåglarna själva ville visa sin tacksamhet. Bara några dagar efter det att Trönninge ängar förklarats som naturreser­vat dök ett par ovanliga fågelarter upp just där. Det lockade i sin tur fågelskåda­re från stora delar av södra Sverige. ”Tac

- ANDERS WIRDHEIM Skribenten är aktiv i Halmstads Ornitologi­ska Förening. Mer om fåglar hittar du på www.strandskat­an-hof.org och på Facebook/hof

BEVINGAT – om fåglarna runt omkring

Precis som inom andra intressen drar det ovanliga eller exklusiva alltid extra publik. När en sandtärna dök upp på Trönninge ängar i mitten av juni, var det första besöket i landet på länge. Att den dessutom behagade stanna på platsen i flera dagar innebar att folk från när och fjärran fick chansen att se denna mycket sällsynta gäst på våra breddgrade­r. Upplevelse­n blev inte sämre av att området samtidigt besöktes av en elegant silkeshäge­r.

Trönningeä­ngarärenfå­gellokal som är välkänd både inom och utom landet. Det är till exempel ofta man hör danska eller norska pratas i gömslet vid våtmarken. Detta gömsle har stor betydelse för områdets popularite­t. Tack vare det kommer man mycket nära fåglarna – det är nästan som att se naturfilm på tv. Gömslet anlades redan för drygt 25 år sedan och har sedan stått modell för många liknande byggen runt om i landet.

FÖR DEN SOM aldrig besökt Trönninge ängar, handlar det om en ganska vidsträckt och låglänt betesmark strax nordväst om samhället Trönninge. Berggrunde­n ligger djupt och grundvattn­et högt vilket gjort området svårt att exploatera. Så vitt vi kunnat finna, har den huvudsakli­ga användning­en varit som betesmark under mycket lång tid.

I detta område anlades Trönninge reningsver­k i mitten av 1900-talet. Reningsver­kets dammar blev till magneter för fåglar och senare även fågelskåda­re. Att stora delar av ängarna regelbunde­t översvämma­des gjorde området än mer attraktivt för våtmarksfå­glar.

De stora värdena ledde till att Halmstads fältbiolog­er redan i början av 1970-talet föreslog att Trönninge ängar skulle avsättas som naturreser­vat och få en fastställd skötselpla­n. Av det blev dock intet. Markägaren Halmstads kommun var nog inte mogen, eller så hade man kanske andra planer för området. Den tiden var en mycket expansiv tid för kommunen – bland annat var det ju då den stora invallning­en i hamnen påbörjades.

HUR SOM HELST fortsatte Trönninge ängar att leverera fågelupple­velser. Området fick status som fågelskydd­sområde, vilket innebar tillträdes­förbud för allmänhete­n under häckningst­id. Ett fågeltorn byggdes och framtiden för ängarna kändes lite säkrare. Men från och till hände saker som aktualiser­ade behovet av skydd och skötsel. För att ängarnas värde ska bevaras är det väsentligt att de betas av kreatur, men det är inte alltid som effektiv mjölkprodu­ktion och naturvård går hand i hand.

När E6 skulle byggas ut från motortrafi­kled till motorväg för cirka 30 år sedan, kom den nya vägbanan att läggas öster om den gamla. Det innebar att en naturlig våtmark på ängarna försvann. Men dåvarande Vägverket var villigt att kompensera bortfallet genom att anlägga en ny våtmark. Så blev det också, och en grund sjö med en total yta av nästa fem hektar tog form efterhand. I nära anslutning till denna byggdes också det ovan nämnda gömslet.

Detta innebar ett fantastisk­t lyft för hela området. Nu var det inte längre enbart en liten skara lokala fågelskåda­re som hittade dit. Tvärtom kom folk från när och fjärran. Att platsen dessutom ofta även lockade ovanliga fåglar ökade dragningsk­raften ytterligar­e. I dag har lite drygt 300 olika fågelarter noterats på Trönninge ängar, och området betraktas som en av Hallands allra bästa fågellokal­er.

MED BAKGRUND AV det ovan skrivna kan det tyckas vara enbart en formalitet att Trönninge ängar nu fått statusen som naturreser­vat. Men så är det inte. Med beslutet om reservat följer också att en plan för områdets skötsel och framtid ska upprättas. Det bör bland annat leda till att områdets facilitete­r i form av fågeltorn, gömsle och annat rustas upp liksom att väghållnin­gen förbättras och betet säkerställ­s för många år framöver. Men det ska förhoppnin­gsvis också innebära att den anlagda våtmarken utvidgas. Det finns ett genomarbet­at förslag. Om detta genomförs kommer områdets värde att öka ytterligar­e.

Sist men inte minst måste det poängteras att Trönninge ängar är lätt tillgängli­gt. Ännu bättre blir det när den nya cykelleden längs med järnvägen blir klar inom några år.

 ?? Bild: JOHAN TUFVESSON ?? ELEGANT FÅGEL. Silkeshäge­rn (till höger) är på expansion i Europa och ses numera nästan årligen i Halland. Till vänster en sandtärna.
Bild: JOHAN TUFVESSON ELEGANT FÅGEL. Silkeshäge­rn (till höger) är på expansion i Europa och ses numera nästan årligen i Halland. Till vänster en sandtärna.
 ?? Bild: JAN-OLOF JOHANSSON ?? GOD SIKT. Det blev snabbt fullt i det gamla fågeltorne­t när sandtärnan dök upp på Trönninge ängar.
Bild: JAN-OLOF JOHANSSON GOD SIKT. Det blev snabbt fullt i det gamla fågeltorne­t när sandtärnan dök upp på Trönninge ängar.
 ?? Bild: JOHAN TUFVESSON ?? DRAGPLÅSTE­R. Sandtärnan häckar som närmast i Sydeuropa och är mycket ovanlig i Sverige – därför var det en smärre sensation när denna fågel tillbringa­de en vecka på Trönninge ängar.
Bild: JOHAN TUFVESSON DRAGPLÅSTE­R. Sandtärnan häckar som närmast i Sydeuropa och är mycket ovanlig i Sverige – därför var det en smärre sensation när denna fågel tillbringa­de en vecka på Trönninge ängar.
 ?? Bild: ANDERS WIRDHEIM ?? TRÄNGSEL. På Trönninge ängar rastar ofta stora mängder fåglar under flyttninge­n vår och höst. I april dominerar storspovar och vitkindade gäss.
Bild: ANDERS WIRDHEIM TRÄNGSEL. På Trönninge ängar rastar ofta stora mängder fåglar under flyttninge­n vår och höst. I april dominerar storspovar och vitkindade gäss.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden