Hästarna hjälper Jan hitta nya vägar
FOLK&FAMILJ: Jan Johannesson från Halmstad är synskadad och håller på att träna upp sina små hästkompisar till att bli ledsagare.
Lättlärda, nyfikna, samarbetsvilliga och med en mankhöjd under 86,4 centimeter – så beskrivs hästarna av rasen amerikansk miniatyrhäst, som visat sig vara lämpade för blinda. Nu tränar Jan Johannesson upp Rosita och Marta till ledarhästar.
När Jan Johannesson var i fyrtioårsåldern drabbades han av glaukom, som är en ögonsjukdom som påverkar synnerven. Detta har lett till att han i dag har kraftigt nedsatt syn och behöver använda sig av hjälpmedel för att klara av vardagen.
– Om det är väldigt starka kontraster mellan olika föremål ser jag lite, men jag är i stort sett blind.
TVÅ AV HANS hjälpmedel är miniatyrhästarna Rosita, en 83 centimeter hög brunskäck, och Marta, en 86 centimeter hög svartskäck. Han skiljer dem från varandra genom att känna åt vilket håll deras manar är kammade.
– De är halvsystrar. Marta är tre år och Rosita två, och det märks väldigt tydligt att Marta är storasyster – hon tar alltid kommandot. Rosita har haft svårare för att lära sig men nu har hon börjat ta för sig mer, säger Jan.
Hästen Marta har visat sig vara en riktig räddare i nöden för Jan.
– En gång när vi hade gått vilse i skogen så räddade hon mig från att ramla ner för ett stup genom att tydligt markera stopp.
Här i Sverige är ledsagarhästar fortfarande ett okänt fenomen, men i USA är det flera som använder sig av hästar i stället för ledarhundar. The Guide Horse Foundation är en organisation som har tillhandahållit miniatyrhästar till synskadade sedan slutet på 90-talet.
FÖR SYNSKADADE BOSATTA i Sverige finns det inga auktoriserade eller upptränade ledarhästar, därför bestämde sig Jan för att skaffa och träna upp sina hästar på egen hand. Han har märkt av ett visst motstånd mot det han gör.
– Det finns folk som tycker att hästar inte ska vara ledsagare, för att hundarna är så duktiga. Men för mig handlar det inte om häst mot hund, utan bara om att jag är en hästmänniska och att jag tycker de ska vara godkända precis som ledarhundar. Fördelen med att ha en häst är ju bland annat att den lever mycket längre än en hund.
En annan fördel han ser med sina hästar, till skillnad från om han hade använt sig av en ledarhund, är att han kan springa med dem.
– Om man är ute och joggar och trillar över sin hund kan den bli ordentligt skadad, medan en häst inte skadas på samma sätt.
Minihästarna får Jan att känna sig tryggare och gör det lättare för honom att motionera och orientera sig när han är ute i naturen. Än så länge tar han inte in hästarna till stan, men det är möjligt att han gör det någon gång i framtiden.
– De hade definitivt klarat av det. De är så sociala och har inget problem med folk och mycket rörelse.
”En gång när vi hade gått vilse i skogen så räddade Marta mig från att ramla ner för ett stup.”