Experter: Svårt för polisen att agera mer
Polisen har fått utstå mycket kritik för passivt agerande under Almedalsveckan i Visby. Men två experter menar att lagstiftningen ger polisen ett begränsat handlingsutrymme.
En rad brott har anmälts under Almedalsveckan som rör nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Samtliga misstänkta som gripits och anhållits för hatbrott under veckan har nu släppts men utredningarna fortsätter.
Frågorna som ställts är om inte polisen kunde ha ingripit tidigare, hur nazister ens kan få närvara på ett demokratiforum och hur mycket nazisterna får provocera.
Enligt grundlagen får man bara göra begränsningar i mötes- och demonstrationsfriheten för att skydda ordning och säkerhet, enligt Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare bland annat expert i grundlagsutredningen.
– Grundlagen säger att man inte får ingripa för att det kanske blir oordning, till och med om man är ganska säker på att det kan bli oordning, säger han och fortsätter med ett hypotetiskt scenario:
– Man kan vara säker på att om det röda gänget dyker upp så dyker det blåa gänget upp, och då kan det bli oroligt. Då ska inte polisen få säga nej till det röda gänget, och vice versa.
PÅ 1920-TALET FÖREKOM yttranden om kyrkan eller kungen som polisen tyckte var stötande, men som andra värderade på annat sätt. Erfarenheten var att polisen inte skulle göra egna värderingar, enligt Bull.
– Grundlagen sätter ett regelverk som gör det ganska svårt för polisen att med stöd av ordningslagen ingripa mot saker som inte riktigt har hänt än, säger han.
Vissa kritiker menar att polisen borde ha ingripit, testat gränsen för grundlagen, och sedan låtit domstol avgöra.
– Det är ett lite offensivt sätt att se på polisens uppgift. Jag tror att polisen tänker tvärtom.
Organisationer och människor har upplevt nazisternas blotta närvaro på ett demokratiforum som Almedalen som stötande. Många har blivit rädda och inte vågat delta i vissa evenemang.
– Utgångspunkten i en demokrati är väl att man måste få provocera dem som inte håller med en.
THOMAS BULL SÄGER att frågan måste sättas i ett vidare perspektiv där det inte bara handlar om nazister.
– Om du tycker att det är obehagligt att det är muslimer, lastbilschaufförer från Norrland eller motorcykelgubbar med vissa symboler på sig i en viss miljö, ska det innebära att de ska förbjudas för att de väcker obehag hos andra? säger han.
Juristen Anna Rogalska Hedlund, jurist och debattör specialiserad på fri- och rättighetsjuridik, är inne på samma spår och framhåller att alla är lika inför lagen. Hon tycker å andra sidan att polisen hade utrymme att agera kraftfullare i Almedalen, samtidigt som hon tycker lagen behöver förändras.
– Man måste kunna hantera organisationer som vill undergräva demokratin annorlunda och det sätter inte vår grundlag stopp för, inte Europakonventionen, inte Eu-stadgan. Tvärtom så finns det internationella dokument som menar att Sverige borde förbjuda rasistiska organisationer. Så där tror jag att svensk lagstiftning måste stramas upp lite.
ROGALSKA HEDLUND ÄR inne på ett förslag som Moderaterna lagt om att förbjuda deltagande i våldsbejakande organisationer.
– Om man ger sig in den här typen av antidemokratisk verksamhet som organisation och riskerar att förbjudas, inte få ha några bankkonton, inte få hyra några lokaler, mattan dras under fötterna – då tror jag att mer börjar stå på spel för de här organisationerna.