SD starka i HP:S nya valenkät
HALMSTAD: SD ökar starkt, S minskar och SPI riskerar att åka ur kommunfullmäktige. Det visar Hallandspostens egen valenkät.
HP:S enkät är ingen professionell väljarbarometer, men kan ge en fingervisning om hur valvindarna blåser. Tidningen kommer att använda resultaten som underlag för intervjuer med politiker och väljare kring intressanta lokala valfrågor.
En fråga i enkäten lyder ”Om det vore val i dag, vilket parti skulle du rösta på?”. Svaren tyder på en rejäl uppgång för SD, medan Socialdemokraterna är den stora förloraren. Även Moderaterna, Miljöpartiet och Liberalerna skulle minska.
SD:S UPPGÅNG ÄR dock mindre i kommun- och regionvalen än i riksdagsvalet. Medan 20 procent uppger att de skulle rösta på SD i riksdagsvalet, är det bara 12 procent som ger samma svar när det gäller kommunen och regionen.
Skillnaderna i stödet för SD stämmer väl med hur det såg ut i valet 2014. Då röstade 7 procent på partiet lokalt och regionalt mot 10 procent i riksdagsvalet.
– Det kan bero på att Sverigedemokraterna hittills har haft svårt att hitta tillräckligt många personer lokalt med politisk erfarenhet, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och fortsätter:
– Om SD får upp mot 20 procent i höstens val riskerar partiet att få ännu större problem att hitta folk som kan och vill bedriva kommunal verksamhet.
NEDGÅNGEN FÖR BÅDE S och M kan ha samband med SD:S ökning.
– Historiskt har SD tagit väljare från både S, M och soffliggarna, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
2014 röstade 25 procent av Hp-läsarna på Socialdemokraterna kommunalt och 26 procent i region- och riksdagsvalen. Det faktiska valresultatet för kommunen hamnade då på 35 procent. I år uppger 20 procent av läsarna att de skulle rösta på S i kommun- och riksdagsvalen och 21 procent i regionvalet.
Henrik Ekengren Oscarsson säger att S ofta får bättre resultat i kommunalvalet än i riksdagsvalet.
– Välfärdsfrågorna, som är deras kärnfrågor, beslutas i stor utsträckning på kommunal nivå och S har ett stort förtroendekapital när det gäller det sociala området.
Moderaterna fick 2014 27 procent av Hp-läsarnas röster i kommunaloch riksdagsvalen. I år uppger 25 procent att de skulle rösta på M i kommun- och regionvalen och 20 procent i riksdagsvalet.
ETT FENOMEN SOM har ökat är röstdelning. Det innebär att väljare röstar på olika partier lokalt, regionalt och på riksnivå.
– Vid de allmänna valen 2014 valde hela 30 procent av väljarna att dela sina röster. Delningen gjordes oftast mellan partier inom samma
block, men 20–30 procent av dem som röstade olika valde partier över blockgränsen, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
CENTERN ÄR STARKA i Halmstad och fick i förra valet 8 procent av Hpläsarnas röster lokalt och 6 procent på riksnivå . Nu skulle siffran bli 9 procent lokalt och 8 i riksdags- och regionvalen. 5 procent av de svarande röstade på Miljöpartiet i förra kommun- och riksdagsvalen, och 4 procent i regionvalet. I år kan partiet ramla ner till 3 procent i alla tre valen, om man ska tro enkätsvaren.
Vänstern lockade 4 procent av läsarna vid förra valet och siffran ser ut att bestå i årets val.
Liberalerna skulle i år få 4 procent av Hp-läsarnas röster och Kristdemokraterna 3 procent i samtliga val. I förra valet röstade 5 procent av läsarna på Folkpartiet (som Liberalerna hette då) och 3 procent på Kristdemokraterna.
I region- och riksdagsvalen finns sedan gammalt en spärr mot små partier (tre procent i regionen och fyra procent i riksdagen) I år införs spärren även i kommunvalen. Spärren för en valkrets är två procent och för två valkretsar tre procent. Halmstads kommun har bestämt sig för att ha en valkrets.
ENKÄTEN VISAR ATT SPI Välfärden riskerar att hamna utanför kommunfullmäktige.
De får en procent av Hp-läsarnas röster. Även Trygghetspartiet, som inte var med i kommunvalet i Halmstad 2014, får i enkäten en procent av rösterna.
Fakta: Om enkäten
* 3897 läsare svarade på Hallandspostens valenkät. 3 042 var bosatta i Halmstads kommun, resten i Laholm och Hylte. * Svarsfrekvensen var 18 procent. De som har svarat återfinns i alla åldersgrupper, med tyngdpunkt på åldrarna 50–79 år. Fler män än kvinnor har svarat. Knappt hälften är förvärvsarbetande och hälften pensionärer. * Dessa siffror är inte helt representativa för HP:S läsare, som är något yngre och där fler är kvinnor och förvärvsarbetande.