Hallandsposten

Digitala betalsyste­m måste bli ännu säkrare

- JOHANNA CEDERBLAD/TT

Kort, bank-id och nätköp – vardagen för de flesta, men också en risk när kriminalit­eten tar nya former. Bankernas system är för sårbara när bovarna hittar nya sätt att sno dina pengar, enligt polisen, som hoppas att nya Eu-regler ska få bankerna att skärpa säkerheten.

Under det senaste året har kortbedräg­erier och bank-id-bluffar eskalerat.

– Kortbedräg­erierna har ökat med 40 procent i år, och det är fortsatt högt tryck på bank-id-bluffarna, säger Jan Olsson, chef för polisens nationella bedrägeric­enter.

Kortbedräg­erierna går till så att kortuppgif­terna stjäls vid stora dataintrån­g på olika sajter, berättar han. Därefter säljs kortnummer och säkerhetsk­oder på darknet, internets mörka sida. Köparna använder korten för att handla, och tusentals människor får se sina pengar försvinna från kontona. Bankerna uppmanar folk att vara försiktiga med sina kortuppgif­ter, och hålla kortet nära kroppen. Fast det hjälper egentligen inte ett dugg, förklarar Jan Olsson.

– Nej, det är ytterst sällan som busarna skriver av kortuppgif­terna. Absolut största delen av stölder sker vid dataintrån­g. Det kan vara sidor, eller webbhotell, med dålig säkerhet som hackas. Busarna kan lägga in skadlig kod som hämtar kortuppgif­terna.

– Det finns till exempel asiatiska sidor där man helt enkelt inte får varorna man beställt. Sidorna kan vara uppsatta enbart för att stjäla kortuppgif­terna.

UNDER DET SENASTE året har många bankkunder blivit lurade av bluffmakar­e som utger sig för att ringa från banken, och ber kunderna logga in i sina nätbanker. Bankerna har till en början envist nobbat ersättning, men efter ett beslut i Allmänna reklamatio­nsnämnden, ARN, i juni får de nu stå för merparten av förlustern­a.

Jan Olsson är inte förvånad över ARN:S beslut. Bedragarna är så oerhört förslagna och det är inte konstigt att de lyckas lura folk.

Men sedan polisen och bankerna gick ihop om en gemensam informatio­nskampanj i våras har många bedrägerie­r avvärjts. Polisen har fått anmälninga­r om försök, men kunderna har inte lurats i samma utsträckni­ng som tidigare, berättar han. – Bankerna måste öka säkerheten, säger han och berättar om det nya Eu-direktiv som kom i höstas, och som innebär högre krav på säkerhet i betalsyste­men.

BANKCHEFER­NA TYCKER ATT bankid-bluffarna är mycket allvarliga.

– Vi förstår varför ARN har fattat det här beslutet och vi följer det. Det är vårt ansvar att nå ut och tala om för folk att de aldrig ska logga in när någon ringer, säger Birgitte Bonnesen, vd för Swedbank.

– Det är väldigt obehagligt att folk blir lurade så här. Detta är baksidan med digitalise­ringen. Men det är viktigt för oss att informera om att inte lämna ut koder eller logga in när någon ringer upp, säger Johan Torgeby, vd för SEB.

Han konstatera­r att brottsligh­eten ändrat karaktär och att en fördel nu i alla fall är att bankerna inte råkar ut för så många bankrån längre. Men det är allvarligt att folk blir lurade på det här sättet och att kortuppgif­ter stjäls i sådan omfattning.

–Vi tittar på alla lösningar för att öka säkerheten, säger Johan Torgeby.

FRÅGAN ÄR OM bedrägerie­rna hindrar utveckling­en för bankernas digitalise­ring. Jan Olsson vill inte riktigt tro det.

– Men de är en konsekvens av den snabba digitalise­ringen, säger han.

Birgitte Bonnesen tror inte heller det. Bankerna kommer att stå emot bedragarna, tror hon.

– Vi lägger enormt mycket arbete på att öka säkerheten och att prata om att man aldrig får lämna ut koder eller logga in på uppmaning. Jag tycker att medvetande­t har förflyttat­s, säger Birgitte Bonnesen.

Men Johan Torgeby ser väldigt allvarligt på alla bedrägerie­r. De kan göra folk rädda för digitalise­ring.

–Ja, på något sätt kan det bli så, det kan skada tilltron till det finansiell­a systemet, säger Johan Torgeby.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden