Drabbad bonde välkomnar krispaket

Köttbonden Klara Olsson välkomnar regeringens stödpaket i torkans spår. – Det är jättebra. Det krävs att någon gör något, annars kommer det inte att finnas några bönder kvar, säger hon.

Klara Olsson har just tagit över gården mellan Stigtomta och Vrena utanför Nyköping och är bekymrad över hur hon ska klara vintern.

– Det är bistert. Jag saknar både ensilage och bete på grund av torkan.

Olsson har 80 köttkor och dessutom massor av kvigor och kalvar. Korna får kalvar varje år och kvigkalvarna behåller hon för att de också ska få bli mammor så småningom. Men tjurkalvarna säljs för att födas upp och gå till slakt.

SAMMANLAGT HAR OLSSON just nu 175 djur att tänka på när det gäller foder. Men torkan har tagit hårt på hennes marker och trots att hon har gjort allt för att få ihop mat till djuren så ser det mörkt ut. Hon vet inte riktigt hur det ska gå.

– I dagsläget saknar jag ungefär en fjärdedel av det foder som jag behöver. Jag har skördat allt jag kan och dessutom tagit trädor av grannar som jag har fått använda.

Ändå måste Klara Olsson köpa foder för att klara maten om hon ska kunna behålla alla djur.

– Men jag vet inte hur jag ska ha råd med det. Men om vi får stöd kanske det blir lättare. Fast frågan är hur stort stödet är och om det kommer tillräckligt snabbt.

DET ÄR VIKTIGT att få hjälp, tycker hon, men bönderna har inte så god erfarenhet av snabbheten hos myndigheterna när det gäller utbetalningar.

– Det vore ännu bättre om vi kunde ha fått vårt jordbruksstöd utbetalat från tidigare. Vi har inte fått det för 2015, 2016 och 2017 ännu, för de (Jordbruksverket) säger att de inte hunnit med eftersom de har bytt datorsystem.

Hade pengarna bara utbetalats i rätt tid hade Sveriges bönder varit bättre rustade för en krissituation som den de befinner sig i just nu, konstaterar Klara Olsson. * 1993 var också torkan svår, om än inte lika allvarlig som i år. Det kostade då lantbruket runt tre miljarder kronor. Enligt LRF är det värre nu och kostnaden är redan uppe i två miljarder kronor bara när det gäller spannmål. * Allvarligast är bristen på foder och bete till djuren. Enligt Jordbruksverket gav den första vallfoderskörden 50–70 procent av en normal skörd, och den andra bara 0–30 procent. Även den tredje kommande vallfoderskörden är i stor fara. * Spannmålsskörden beräknas bli mellan 50 och 70 procent av det normala.