Hallandsposten

Utmaningar väntar för ny ledare

ZIMBABWE: ZIMBABWES EKONOMI SVÅRT SARGAD

- MOA KÄRNSTRAND/TT

En ekonomi i spillror där åtta av tio är arbetslösa. Kalla handen från utländska investerar­e. Kollapsad sjukvård och skola. Brain-drain och bidragsber­oende från utlandsboe­nde. Det finns ingen hejd på de utmaningar som Zimbabwes kommande president står inför.

Från att en gång ha varit en blomstrand­e ekonomi i det afrikanska inlandet är Zimbabwe i dag ett land som står inför ett ekonomiskt sammanbrot­t. Under president Robert Mugabe, som tvingades från makten 2017, har landets finanser krympt och statsskuld­en skjutit i höjden. Utländska investerar­e har flytt Zimbabwe i takt med att det politiska klimatet hårdnat.

I mitten av 2000-talet var läget så pressat att centralban­ken började trycka mer pengar för att kunna betala statens utgifter, med en katastrofa­l inflation som följd.

EKONOMIN ÄR DEN första fråga som vinnaren av måndagens presidentv­al måste hantera, enligt Henning Melber som är Zimbabwekä­nnare på Nordiska Afrikainst­itutet.

– Det är den absolut viktigaste angelägenh­eten för vanliga människor. De har lidit så mycket under senare år att det är ett mirakel att de ens har överlevt, säger Henning Melber.

I dag går minst 80 procent av zimbabwier­na utan arbete. Hundratuse­ntals är beroende av matbistånd. Många människor överlever genom den informella ekonomin, som främst består av pengar som utlandsboe­nde skickar hem.

Skolsystem­et, som en gång var ett av kontinente­ns bättre, fungerar inte alls, och inte heller sjukvården.

–Den som vinner valet måste omgående skapa ett klimat i landet som lockar till sig utländska investerar­e som kan skapa arbetstill­fällen, säger Melber, som också är professor vid universite­tet i Pretoria i Sydafrika.

Investerar­nas kalla hand hittills beror dels på den politiska instabilit­eten, men också på landets lagar som möjliggör för staten att konfiskera utländska företag.

Det senare förekommer dock mer sällan efter den ”mjuka” militärkup­pen förra året, då Emmerson Mnangagwa blev president, enligt Melber.

PRESIDENTK­ANDIDATERN­A, Mnangagwa och utmanaren Nelson Chamisa, lovar båda ”himmelrike­t på jorden”, säger Henning Melber som dömer ut löftena som ”mest kosmetika”. När det blir upp till bevis står, jämte ekonomin, frågan om landets massiva ”brain-drain” högt på agendan. En tredjedel av befolkning­en beräknas ha lämnat Zimbabwe, främst utbildade, vilket har bidragit till välfärdssy­stemens söndertras­ande.

– Det i sin tur har drabbat människor på landsbygde­n värst, där är situatione­n katastrofa­l, säger Melber.

Många landsbygds­bor förlorade också sina arbeten i jordbruket i samband med den omstridda jordreform där svarta skulle få mark som brukades av vita storgodsäg­are. Reformen, som skedde under Mugabe kring millennies­kiftet, var i sig en av de viktigaste orsakerna till att landets jordbrukss­ektor föll samman i kölvattnet av våld och sanktioner.

ETT FÖRSTA STEG mot att återskapa förtroende­t för Zimbabwe som ett land värt att investera i är att genomföra måndagens val på ett transparen­t och demokratis­kt sätt, enligt Melber. Om så blir fallet återstår att se, men det finns oro bland annat för att den statligt tillsatta valkommitt­én ska ha trixat med röstningsl­istorna genom att stryka opposition­ella.

Samtidigt finns en maktfaktor som nämns på tok för sällan, menar Melber. Han kallar militären för ”elefanten i rummet”.

– Militären spelar en större roll än vad många säger. Jag tror inte att militären godkänner någon annan än Mnangagwa som ledare för landet. Och då är frågan hur demokratis­kt valet egentligen blir.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden