Utmaningar väntar för ny ledare
ZIMBABWE: ZIMBABWES EKONOMI SVÅRT SARGAD
En ekonomi i spillror där åtta av tio är arbetslösa. Kalla handen från utländska investerare. Kollapsad sjukvård och skola. Brain-drain och bidragsberoende från utlandsboende. Det finns ingen hejd på de utmaningar som Zimbabwes kommande president står inför.
Från att en gång ha varit en blomstrande ekonomi i det afrikanska inlandet är Zimbabwe i dag ett land som står inför ett ekonomiskt sammanbrott. Under president Robert Mugabe, som tvingades från makten 2017, har landets finanser krympt och statsskulden skjutit i höjden. Utländska investerare har flytt Zimbabwe i takt med att det politiska klimatet hårdnat.
I mitten av 2000-talet var läget så pressat att centralbanken började trycka mer pengar för att kunna betala statens utgifter, med en katastrofal inflation som följd.
EKONOMIN ÄR DEN första fråga som vinnaren av måndagens presidentval måste hantera, enligt Henning Melber som är Zimbabwekännare på Nordiska Afrikainstitutet.
– Det är den absolut viktigaste angelägenheten för vanliga människor. De har lidit så mycket under senare år att det är ett mirakel att de ens har överlevt, säger Henning Melber.
I dag går minst 80 procent av zimbabwierna utan arbete. Hundratusentals är beroende av matbistånd. Många människor överlever genom den informella ekonomin, som främst består av pengar som utlandsboende skickar hem.
Skolsystemet, som en gång var ett av kontinentens bättre, fungerar inte alls, och inte heller sjukvården.
–Den som vinner valet måste omgående skapa ett klimat i landet som lockar till sig utländska investerare som kan skapa arbetstillfällen, säger Melber, som också är professor vid universitetet i Pretoria i Sydafrika.
Investerarnas kalla hand hittills beror dels på den politiska instabiliteten, men också på landets lagar som möjliggör för staten att konfiskera utländska företag.
Det senare förekommer dock mer sällan efter den ”mjuka” militärkuppen förra året, då Emmerson Mnangagwa blev president, enligt Melber.
PRESIDENTKANDIDATERNA, Mnangagwa och utmanaren Nelson Chamisa, lovar båda ”himmelriket på jorden”, säger Henning Melber som dömer ut löftena som ”mest kosmetika”. När det blir upp till bevis står, jämte ekonomin, frågan om landets massiva ”brain-drain” högt på agendan. En tredjedel av befolkningen beräknas ha lämnat Zimbabwe, främst utbildade, vilket har bidragit till välfärdssystemens söndertrasande.
– Det i sin tur har drabbat människor på landsbygden värst, där är situationen katastrofal, säger Melber.
Många landsbygdsbor förlorade också sina arbeten i jordbruket i samband med den omstridda jordreform där svarta skulle få mark som brukades av vita storgodsägare. Reformen, som skedde under Mugabe kring millennieskiftet, var i sig en av de viktigaste orsakerna till att landets jordbrukssektor föll samman i kölvattnet av våld och sanktioner.
ETT FÖRSTA STEG mot att återskapa förtroendet för Zimbabwe som ett land värt att investera i är att genomföra måndagens val på ett transparent och demokratiskt sätt, enligt Melber. Om så blir fallet återstår att se, men det finns oro bland annat för att den statligt tillsatta valkommittén ska ha trixat med röstningslistorna genom att stryka oppositionella.
Samtidigt finns en maktfaktor som nämns på tok för sällan, menar Melber. Han kallar militären för ”elefanten i rummet”.
– Militären spelar en större roll än vad många säger. Jag tror inte att militären godkänner någon annan än Mnangagwa som ledare för landet. Och då är frågan hur demokratiskt valet egentligen blir.