”Gus Van Sant skapade mig som skådespelare”
Att vinna skådespelarpriser är i och för sig kul – men inte helt positivt. Det menar Joaquin Phoenix, som regelbundet blir överöst med priser och beröm. – Det kan betyda att du börjar bli gammal och mjuk, säger han.
Stjärnskådespelaren fortsätter: – Om du börjar göra saker för att bli omtyckt och få beröm, det är livsfarligt om du är en person som tycker om att experimentera.
DETTA GJORDE ATT han kunde identifiera sig extra mycket med John Callahan – den man han porträtterar i Gus Van Sants bioaktuella film Don’t worry, he won’t get far on foot. Callahan, som levde mellan 1951 och 2010, var en bitter alkoholist, som efter en bilolycka blev förlamad från midjan och neråt. Han upptäckte att han kunde teckna och fick en karriär som kontroversiell och bitsk satirtecknare.
– John var likadan när han började bli berömd. Hans humor var sådan att det fanns de som tyckte att han gick för långt med grova skämt, men han tyckte själv att det var hans plikt att gå över gränsen. Jag gillar hans humor. Han var riktigt rolig.
Phoenix är numera inte intresserad av att göra så kallade ”biopics” (han var nominerad för en Oscar för rollen som Johnny Cash i Walk the line), men blev intresserad av den * Amerikansk skådespelare, född 1974. Yngre bror till barnstjärnan River Phoenix, som avled 1993, bara 23 år gammal. * Har skådespelat sedan barnsbarn och gjorde sin första större filmroll 1989 då han medverkade i filmen Föräldraskap. Är annars mest känd för sina roller i filmer som Gladiator, Walk the line och Her. * Joaquin Phoenix har de senaste åren blivit en trägen filmfestivalgäst. You were never really here visades på 2017 års Cannesfestival, där Phoenix vann skådespelarpriset. Don’t worry, he won’t get far on foot visades på årets Berlinfestival, och om en månad kan han ses i The Sisters brothers på i Venedig. här filmen när han förstod att Gus Van Sant hade försökt att göra den i flera år.
– När någon blir besatt av ett projekt på det sättet, då blir jag intresserad. Gus skrev olika varianter av manuset, och när han till sist fick ihop det, då kändes det som klassisk Gus.
FÖRSTA GÅNGEN DE två arbetade tillsammans var 1995, då Van Sant gjorde Till varje pris.
– Det var mitt första skådespelarjobb som vuxen. Tidigare hade jag bara jobbat som barnskådespelare i olika tv-produktioner. Där var det ett stenhårt reglemente – ”gör det, gör inte det”. Gus var totalt annorlunda. Jag slet med en scen och han sa: ”Gör vad du vill, det finns inget rätt sätt att göra det på”. Där öppnade sig ett nytt landskap för mig, allt var vidöppet för mig. Gus skapade mig som skådespelare.
– Det här är första gången vi har jobbat ihop på 25 år. Jag vet inte varför det tog så lång tid. Jag funderade över det. Han har jobbat med alla mina vänner, säger han och skrattar.
PHOENIX HAR RYKTE om sig att vara besvärlig i intervjusituationer, men det är ett orättvist rykte. Han är rolig och öppen – även om han aldrig någonsin talar om sin bror River
”När någon blir besatt av ett projekt på det sättet, då blir jag intresserad. ”
JOAQUIN PHOENIX
och dennes död. Han drar gärna historier från inspelningarna.
– När vi påbörjade Don’t worry… hade jag sönder vår enda rullstol redan första dagen. Vi hade bara filmat i 20 minuter och vi hade ett tajt schema och jag fick problem med fjärrkontrollen, säger han och tillägger: – Det var kul. Don’t worry, he won’t get far on foot går just nu på svenska biografer.