Er sanktioner
skulle vara någon form av konfrontation, enligt Fazlhashemi.
– Men det är något som jag inte tror att någon sida är beredd på just nu, säger han.
PÅ KORT SIKT är det inte mycket som kommer att förändras efter det att USA:S sanktioner trätt i kraft. Många företag har redan aviserat, och i vissa fall till och med hunnit inleda, att dra sig tillbaka från den iranska marknaden, säger Rouzbeh Parsi, Irankännare och forskare vid Lunds universitet.
Flera länder som är viktiga för Irans utrikeshandel som Kina, Indien och Turkiet har även signalerat att de kommer att fortsätta att handla med Iran. Amerikanerna har också varit otydliga med vad de vill med sanktionerna och varför andra länder ska följa efter.
– När (den tidigare amerikanske presidenten) Obama införde sanktioner var det med motiveringen att tvinga Iran till förhandlingsbordet. Den strategin finns inte i Trumps * Sanktionerna kommer att införas i två steg. Initialt kommer Iran att blockeras från amerikanska finansiella institutioner samt vissa nyckelindustrier som bilar, mattor, silver- och guldsektorn samt metallindustrin. * Den 5 november införs också restriktioner mot iransk olja, något som väntas slå hårt mot landets ekonomi. hot. Han vill att andra länder ska sluta köpa iransk olja punkt, säger Parsi och fortsätter:
– Man har inte har lagt fram någon realistisk strategi när det kommer till att försöka förhandla med Iran om någonting. Man har inte heller lyckats övertala någon om att det avtal som fanns var värt att bryta. I det avseendet är det lite uppförsbacke för USA.
ÄVEN EU HAR meddelat att man fortsatt står bakom kärnenergiavtalet och arbetar med att skydda företag från de amerikanska sanktionerna.
–EU har tydligt signalerat att det är USA, Israel och Saudiarabien som är isolerade och att resten av världen står bakom kärnenergiavtalet. Det skulle kunna ge ett visst andrum till den iranska administrationen, säger Fazlhashemi.
– Men framtiden hänger mycket på hur det andrummet ser ut och om opinionen i Iran nöjer sig med det.