Rolandz showar loss på Heagård
Roland Järverup, frontfigur i showbandet Rolandz, har säkerligen ”the time of his life” just nu. Bandet har fått ett rejält uppsving efter medverkan i Melodifestivalen och i kväll intar de Heagårds Skafferi. – Allt från 6-åringar till 103-åringar dansar loss, säger Robert Gustafsson.
”Fuldans” har säkerligen många hört – låten var nämligen Rolandz bidrag i årets Melodifestival.
I kväll äntrar bandet Heagårds Skafferi och HP pratade med huvudpersonen inför konserten. Hej Robert, eller vänta – är det Robert Gustafsson eller Roland Järverup som jag pratar med?
– Det är Robert, men jag kan vara Roland om du vill?
HP valde att prata med Robert.
ATT UPPTRÄDA i tjocka showkläder i 47 graders hetta är något som han aldrig varit med om tidigare.
– Det jobbigaste under den här turnén har varit värmen. Vi har ju scenkläder som inte riktigt passar för det här klimatet, skrattar Robert och tillägger:
– Och när det är 16 000 personer i publiken kan man inte bara gå av scenen. Hur klarar man av att bjuda på show i denna värme?
– Man försöker trycka i sig en energidryck emellanåt och tänka ”snart är det över”.
MEN I KVÄLL verkar både bandet och besökare slippa den olidliga hettan – enligt vädergudarna på SMHI ska det bli runt 20 grader, sol och en del moln. Vilket kan anses som mer lagom.
– Vi ser fram emot det, och det var länge sedan vi var i Halmstad. Jag minns att vi var på Gessles hotell (Hotel Tylösand) för många år sedan. Men det känns helrätt att komma tillbaka nu, säger han.
Du går in hårt i rollen som Roland Järverup i Rolandz – varför det?
– Under Mellotiden gjorde jag det för att orka med allt. Melodifestivalen är som ett stort tivoli, och vid det tillfället var det bra att inte vara Robert, för då hade jag nog inte klarat av det. Men det var skönt att kunna vara sig själv när jag skulle lägga mig.
Är du ett personligt fan av Rolandz musik?
– Jag har lärt mig att gilla musiken. I början tänkte jag ”hur ska jag klara av det här”. Men vi gör riktig musik som det kallas, det är instrument och livesång. Det är äkta och kvalité. Vi driver verkligen inte med dansbandskulturen utan mer med oss själva i sådana fall, förklarar Robert.
TILL VARDAGS LYSSNAR han på ”allt som är bra” – som han förklarar det. Men han verkar gilla Laleh något extra.
– Hon är unik och gör mycket bra musik. Jag vet inget dåligt som hon har gjort. Hon skiter i normer och kör sin grej – det är bra, säger han.
Robert har en intensiv sommar med Rolandz-turnén, som avslutas i Eksjö den 24 augusti. Han är även aktuell som ”Peter Wendel” i thrillerserien ”Det som göms i snö”, som börjar sändas den 21 augusti på Kanal 5. Idén till serien kommer från Leif GW Persson.
– Den här serien är lite annorlunda mot vad jag brukar göra. Om jag ska ta mig an en psykologisk dramaserie, som det här är, ska det vara ett riktigt bra manus. Och det är det här, säger han och tillägger:
– Och Kjell-åke Andersson är regissör och han är bra. Man kan säga att den här serien är lite åt Hitchcockhållet – det är naturalistiskt otäckt, tittarna får tänka till och fundera.
Den 22 augusti släpps en ny bok av Jonas Jonasson om den äldre herren Allan Karlsson – ”Hundraettåringen som tänkte att han tänkte för mycket”. Blir någon mer film som Allan?
– Jadu, det har jag ingen aning om. Jag vet inte hur länge man kan hålla liv i den där gubben? Men folk lever ju längre i dag, så jag antar att man skulle kunna göra en till film om honom. Man ska aldrig säga aldrig – det har jag lärt mig, säger Robert.