Träningsläger ska stärka lagandan
Det årliga konståkningslägret ses som en uppstart inför säsongen och fokus ligger på att få en bättre gemenskap.
Det årliga lägret för Halmstads konståkningsklubb äger rum den andra veckan i augusti och ses som en uppstart inför säsongen.
– För träningens skull är det väldigt bra. Vi kommer i gång tidigt på säsongen och kan förbereda för kommande tävlingar, säger Michaela Nitulescu, huvudtränare för Halmstads konståkningsklubb.
Lägrets 62 barn och ungdomar tillhör Halmstadklubben, med ett fåtal gästmedlemmar från Solna. Eleverna är mellan 5 och 17 år och samtliga tycks ha en rejäl dos av spratt i benen. Skratt och fnitter studsar mellan väggarna samtidigt som det är fullt fokus ute på isen för att nå bästa resultat. Träningens svårighetsgrad varierar beroende på hur de ligger i nivå. Schemat rullar på från åtta på morgonen till åtta på kvällen och både ispass och fyspass står på agendan varje dag.
– Det är fullspäckat med både teknikövningar, dans och styrketräning, men vi jobbar också mycket med gemenskap utefter en lika behandlingsplan. De tär viktigt hur vi bygger upp sammanhållningen mellan grupperna, säger Michaela Nitulescu medan ett par av eleverna susar förbi sargen med ordentliga skridskoriv.
MELLAN PASSEN FINNS det tid för att umgås. Medan de äldre tjejerna åker skridskor så isen skvätter, kan de yngre gå ut i det något varmare, lobbyliknande rummet. Clara Johansson, 12, Ella Björkman, 13 och Nelly Polansky, 11, går i samma konståkningsgrupp och förde m är det en självklarhet att vara med på det årliga lägret. Halmstadtjejerna tränar tre 45-minuterslånga ispass samt ett fyspass om dagen under lägret.
– Det är så kul att få lära sig nya saker och lära känna nya vänner, säger Ella Björkman. Nelly Polansky tillägger: – Ibland kan det vara lite jobbigt men när vi väl går på isen är det bara roligt.
Charlotte Fredin är nytillträdd ordförande i klubben. Även hon menar på att mycket av lägrets fokus ligger på gemenskapen och inte enbart träningen som sådan.
– Det handlar om att träffas över gränserna, att inte alltid bara träffa dem som är med i just ens egen grupp. Det blir dessutom en trygghet för de yngre åkarna att få träffa de äldre och se dem på isen, säger hon.
ENLIGT CHARLOTTE FREDIN är lägret ett alternativ som finns för klubbens medlemmar, alltså ställs inga krav på att man måste vara med. – Många har kanske inte möjlighet att skicka sina barn på bortaläger. Då är det bra att det finns även på hemmaplan, säger hon. Lägret styrs upp av samordnare och föräldrar till barn som är med i klubben. Dessa är med under veckans gång och ser till att allt från att mat och mellanmål serveras till att schemat klaffar som det ska. – Det är ett stort projekt och det läggs mycket tid på det. Det är mycket som ska ros i hamn. Som de flesta föreningar är vi beroende av ideell hjälp och styrelsen hade inte klarat det själva utan lägergruppen, säger Charlotte Fredin.
EN VIKTIG PROGRAMPUNKT för i år är att Halmstads konståkningsklubb har tagit hjälp av Sisu, svenska idrottsrörelsens studieförbund, för att stärka lagandan. Detta görs med en så kallad forumteater där idrottsutbildarna spelar upp hur en negativ situation kan se ut. Det kan handla om allt från skitsnack till att tränaren pratar i telefon i stället för att vara uppmärksam på eleverna. Forumteaterns åskådare, konståkarna i det här fallet, får sedan bryta in och ändra på något i handlingen och på så sätt se hur en situation kan bli bättre.
– Det är ett sätt att förtydliga vad som är ett bra handlande, säger Charlotte Fredin.