”Vi försöker hitta glädje i det svåra
HALMSTAD: AGAPE HALMSTAD HAR TORSDAGSTRÄFFAR
– Eleverna brukar skoja om att jag inte är den ultimata språkläraren eftersom jag pratar småländska, säger Alexandra Culibrk skrattandes med lätt skorrande r.
För två och ett halvt år sedan blev hon tillfrågad om att arbeta i en förberedelseklass på Brunnsåkerskolan, en klass som nyanlända går i tills de har lärt sig tillräckligt mycket svenska för att kunna ta del av undervisningen i en ordinarie klass.
Receptet till en bra lärandemiljö består enligt Alexandra av trygghet och ordning och reda, men också av ett kryddmått skoj så att eleverna ska trivas.
– I BÖRJAN var det väldigt tufft, många av dessa ungdomar har gått igenom vidriga saker. Jag tror inte att man lär sig om man inte mår bra, och det gäller inte bara för de som har flytt. Tyvärr finns det alldeles för många unga i skolan som mår psykiskt dåligt, säger hon.
Efter två år ihop med eleverna i förberedelseklassen var Alexandra så engagerad i sitt jobb, och i sina elevers livsöden, att hon valde att följa med dem till gymnasiet för att fortsätta undervisa.
– Mitt jobb och mina övriga engagemang för ensamkommande unga är mitt liv nu kan man säga, säger Alexandra.
En skillnad som Alexandra upplever med att vara lärare för nyanlända elever jämfört med andra elever, är att många nyanlända inte har en familj att komma hem till på kvällarna.
– När man arbetar så tätt inpå ungdomarna i den här situationen blir man väldigt nära, för de har inte någon annan att vända sig till, säger Alexandra.
– Jag har bara en biologisk dotter men jag har jättemånga barn, det är så jag ser dem, som mina barn, tillägger hon.
Alexandra Culibrk är den engagerade svenskaläraren som gör allt för sina elever. Tillsammans med andra ideella har hon startat upp föreningen Agape Halmstad som stöttar unga ensamkommande.
SEDAN EN TID tillbaka driver hon och vännen Birgitta Jönsson föreningen Agape Halmstad, som är ett nätverk bestående av godemän, kuratorer, präster, lärare och andra som på olika sätt vill stötta ensamkommande under asylprocessen. Nätverket startades när asylboendet Arena Hotell stängde ner.
– Vi är några eldsjälar som kämpar tillsammans och har samma synsätt.
Men enligt Alexandra har det även funnits personer som varit emot deras arbete.
– Många har åsikter om den här gruppen ungdomar och vi har stött på mycket
hat. Vi måste öppna upp för fler samtal, jag är övertygad om att mångas bild och fördomar hade ändrats då. Det finns så många goda exempel på ensamkommande som fått uppehållstillstånd och som har flera olika jobb, säger hon.
DEN GÅNGNA VÅREN har varit en omtumlande tid för många utav föreningsmedlemmarna. Några av Alexandras tidigare elever har fått sina sista avslag på sina asylansökningar och lämnat landet, andra väntar fortfarande på besked.
– Regeringens förslag om en gymnasielag fick många att börja hoppas, men förslaget var så dåligt så att det föll i migrationsdomstolen för en som försökte tillämpa lagen. När vi fick höra det satt vi och hade påbörjat 50 gymnasieansökningar, säger Alexandra.
UNDER SAMTALET återkommer hon ständigt till hur frustrerad hon är över sina elevers situation.
– Det är ett svek även mot oss som jobbar med detta, mot alla gode män, lärare, och barn som fått nya syskon, säger hon. Jag kommer aldrig vara samma Alexandra som innan jag började jobba med detta. Jag har blivit mer öppen och slutat lyssna på fördomar, säger hon.
Till hösten planerar föreningen att göra en resa till Liseberg.
– Vi försöker hitta glädje i det svåra, säger hon.