Lakejerna mer prosecco än champagne
Någonstans kring den femte låten med ordet champagne i texten tappar jag räkningen.
Men om Lustans Lakejers spelning för två år sedan på Kajskjulet i Halmstad, där hela ”Uppdrag i Geneve” spelades från start till mål upptill de hitsen var en Dom Perignon av bättre årgång så blir det den här gången mer en okej prosecco.
Det bubblar helt enkelt inte lika mycket. Bränner inte till förrän på slutet.
Bara att damma av 80-talets bandovana att kliva upp 40 minuter efter utsatt tid är att börja i helt fel ände.
FRONTFIGUREN JOHAN KINDE i sedvanlig elegant vit kavaj har till en början svårt att skapa den där riktiga kontakten med ”Öppna städer”, snygga ”Man lever bara två gånger” och ”Hon är allt jag ser” från ”Elixir”, bandets senaste platta som har sju år på nacken.
– Jag heter Johan Kinde och vi är Lustans Lakejer, presenterar han bandet, där han själv, soundskaparen Tom Wolgers på keyboards och trummisen Christer Hellman utgör originalmedlemmarna medan trion med gitarristen Anders Ericsson (nåja, han var med 1982–86), Julian Brandt, bas och Fredrik Hermansson på keyboard har tillkommit.
Men det är det riktigt gamla materialet som publiken helst vill ha.
– Många tror att alla texterna är påhittade, men inte alla. Som den här, introducerar han kryptiskt en sugande ”Stilla nätter” som följs av ”Vackra djur”.
– Gud, vad här är varmt! pustar Kinde ut och undrar om ingen vill bjuda på ett glas champagne.
Och jodå, bubblet kommer till slut från en i publiken.
DÅ HAR HAN själv fått dra på sig sina vita Gibson-gitarr, lyft konserten med den dekadenta ”Begärets dunkla mål” och följt upp med discofunkiga ”Unga moderna”.
Och plötsligt faller bitarna på plats. Det är tungt, suggestivt och syntetiskt med ”Rendez-vous i Rio” innan den riktiga diamanten i sam- lingen, ”Diamanter är en flickas allra bästa vän” får alla att dansa med samtidigt som Anders Ericsson tar ut svängarna med gitarren varpå ”Läppar tiger, ögon talar” genererar allsång.
Då är det plötsligt slut.
MUSIK
LUSTANS LAKEJER L’ete 2018 Kajskjulet Halmstad Lördag 25 augusti 2018
”Om Lustans Lakejers spelning för två år sedan var en Dom Perignon av bättre årgång så blir det den här gången mer en okej prosecco.”
det extranummer.
OKEJ, SJÄLVFALLET BLIR
– Vi har inget annat för oss så vill ni höra en sång till, undrar estradören och posören Kinde som en gång myntade det klassiska uttrycket att ”Kläderna är viktigare än musiken”.
Ändå känns det fattigt med finalens sugande ”En främlings ögon”, ”Män av skugga” och en elegant glittrig ”Massans sorl”.
L’eté 2018 heter turnén där stora delar av samlingsplattan ”Samlade synder 1981–2007” spelas. Sommaren från franska.
Den var ofantligt mycket längre än Lakejernas futtiga 70 minuter.
JAN-OWE WIKSTRÖM