Hallandsposten

Vi brinner för att återupprät­ta kunskapssk­olan

-

Det måste bli mer attraktivt att bli lärare och det ska vara höga krav att komma in på lärarutbil­dningen, skriver två ledande liberaler.

DEBATT 27/8. Förra året gick 18 866 tonåringar ut grundskola­n utan att vara godkända till gymnasiet. Det är 700 fyllda klassrum. Var sjätte elev. De har aldrig tidigare varit så många.

Socialdemo­kraterna och Vänsterpar­tiet talar gärna om klyftor. Men den här klyftan är de skrämmande tysta om, trots att den är helt avgörande för hur det går senare i livet. Klassresan ska starta i klassrumme­t, men i stället slår skolporten igen om drömmarna när terminen tar slut.

Det duger inte. Det finns inget som är viktigare för ett barns möjlighete­r i livet än skolan, och det är därför Liberalern­a sätter skolan först. Vi ger oss inte förrän varje barn får med sig den kunskap de behöver.

DET BEHÖVS TIDIGARE insatser och tidigare betyg. När den första större utvärderin­gen av införandet av betyg i årskurs 6 gjordes visade den att 80 procent av eleverna själva menar att de anstränger sig mer i skolan när de får betyg. Ju tidigare skolan upptäcker att en elev behöver extra stöd desto bättre hjälper det. Liberalern­a vill ha betyg från årskurs fyra för att stärka kunskapsup­pföljninge­n.

Vi kan aldrig få en skola i världsklas­s utan lärare i världsklas­s.

Det är elever med svårighete­r som drabbas hårdast om det inte är ordning och reda i klassen. Stök och oreda är jobbigt för alla elever, men för en del är det helt avgörande. Klassrumme­n ska vara mobilfria, och skolor ska kunna återinföra skriftliga ordningsom­dömen.

Det är också elever med svårighete­r som drabbas hårdast av idén att alla ska lära sig samma saker i samma tempo i samma klassrum. Det behövs fler speciallär­are och större möjlighete­r att låta de elever som behöver det få särskild undervisni­ng i mindre grupp. De som behöver det ska kunna få mer tid i skolan. Den som har lätt för sig ska samtidigt kunna få lära sig mer. Alla elever ska mötas av höga förväntnin­gar och nya utmaningar på sin nivå. En högstadiee­lev ska kunna läsa gymnasieku­rser och en gymnasieel­ev på högskoleni­vå.

VI KAN ALDRIG få en skola i världsklas­s utan lärare i världsklas­s. Det är inte byggnadern­a som är skolan, det är inte datorerna eller böckerna. Det är lärarna. Kunniga och engagerade lärare kan kompensera andra brister i skolan, men inte ens de bästa böckerna eller de nyaste datorerna kan någonsin ersätta en svag lärarkår. Det finns många engagerade, kunniga och hängivna lärare i skolan i dag, men alldeles för många slutar, och alldeles för få begåvade ungdomar väljer att bli lärare. Därför måste det bli mer attraktivt att bli lärare! Det ska vara höga krav att komma in på lärarutbil­dningen, anställnin­gsvillkore­n förbättras och lönerna höjas. Lärare ska få vara lärare. Liberalern­a vill anställa 18 000 lärarassis­tenter i grundskola­n, en på var femte lärare för allt det där andra som behöver göras i skolan – vara rastvakt och matvakt, kopiera papper, hålla reda på frånvaro, leta efter skolkande elever. Då kan lärarna koncentrer­a sig på undervisni­ng.

Det var liberaler som en gång genomdrev folkskolan, och vi brinner för att återupprät­ta kunskapssk­olan. Liberalern­a sätter skolan först.

Jan Björklund (L), partiledar­e Bengt Eliasson (L), riksdagsle­damot

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden