Vinster och sk
SVERIGE: DÄREMOT VILL ALLA PARTIER ATT LÄRARNAS STATUS SKA FÖRBÄTTRAS
Var sjätte niondeklassare klarar inte kraven till gymnasiet, ojämlikheten mellan skolor och elever ökar och lärarbristen växer. Partierna är överens i mycket om vad som behöver åtgärdas i skolan, men frågan om vinster och skolval splittrar.
I valrörelsen 2014 kändes fortfarande chockvågorna efter Pisamätningen då svenska niondeklassares kunskaper i matte, naturvetenskap och läsförståelse rasade. Sedan dess har flera undersökningar visat att läget förbättrats, men problemen är inte lösta och skolan är fortfarande en av väljarnas viktigaste valfrågor.
Ett grundläggande problem är lärarbristen. Skolverket bedömer att drygt 77 000 behöver anställas i skolor och förskolor mellan 2017 och 2021. Om inga större förändringar sker kommer runt 80000 lärare saknas 2031.
ALLA PARTIER ANSER att lärarnas status och arbetssituation måste förbättras, så att fler vill bli lärare och stanna kvar i yrket. Lärarna måste få tid att undervisa, sägs det. Exempelvis föreslår Socialdemokraterna och Liberalerna statligt stöd för att anställa lärarassistenter.
Ett annat problem är att runt var sjätte elev går ut nian utan att vara behörig att söka till gymnasiet. Partierna betonar vikten av tidiga insatser och Moderaterna och S vill att det ska vara obligatoriskt för elever som riskerar att inte klara kraven att gå i lovskola.
I FJOL LADE Skolkommissionen fram en lång rad förslag på hur skolan ska bli bättre och mer likvärdig. Mest rabalder blev det om förslaget att lottning ska kunna avgöra vem som får gå på en populär skola. Alli-