Kamerorna följer dina steg – hela tiden
Hundratals kameror följer dig på stan. De gör nytta, även om brott begås på andra platser. De kan ha fångat sista bilden på någon som mördas en stund senare, de kan se att ett offer passerade vid en viss tidpunkt eller att den skyldige visst var i Halmstad.
I parkeringshuset på Radioplan. I kön på Hemköp. På apoteket, hos bilförsäljaren, i väntsalen på järnvägsstationen och i skolan. Överallt följer övervakningskamerorna dina steg.
De allra flesta ser dem som en trygghet. Och i takt med att allt fler monterar övervakningskameror blir filmerna allt oftare helt avgörande bevismaterial när brott begås.
– Filmerna gör oerhört stor nytta i vårt arbete, beskriver Cecilia Bergsten.
Hon är kriminalkommissarie och chef för polisens grova brottsrotel. Ett av hennes exempel på nyttan med övervakningskameror är den uppmärksammade utredningen av mordet på 16-årige Albin Einarsen. Under hans sista kväll i livet blev han filmad vid en bankomat i centrum.
– Den bilden hjälpte oss kartlägga offrets sista timmar i livet.
DEN 1 AUGUSTI trädde ny lagstiftning kring kamerabevakning i kraft. Samtidigt flyttades huvudansvaret för kontrollen över från länsstyrelserna till Datainspektionen. En av förändringarna är att numera behöver färre söka tillstånd för kameraövervakning.
Däremot måste myndigheter och andra som utför uppgifter av allmänt intresse, till exempel friskolor, privat hälso- och sjukvård och
kollektivtrafiksbolag, ha tillstånd för kamerabevakning om de kamerabevakar en plats dit allmänheten har tillträde.
Polisen i Halmstad var tidigt ute med att dra nytta av de allt fler övervakningskamerorna i samhället och upprättade 2010 ett register över kameror i staden. Registret upphörde när polisen i Halland slogs samman med Västra Götaland.
MEN EN AV de ansvariga för uppbyggnaden av registret, Jan Calissendorff, fortsätter att arbeta med kunskaperna från den tiden. Numera är han knuten till utredningsavdelningen i Halmstad och arbetar uteslutande med att ta fram material från övervakningskameror till polisutredningar.
– Min erfarenhet är att kameror ofta får en tydlig effekt när de är nya. Med tiden minskar respekten, det visar inte minst allt det material vi får in. Det spelar inte så stor roll om det gäller kameror i affärer eller på allmän plats. Det sker brott framför kamerorna. Den riktigt stora nyttan för oss är i utredningsskedet, säger han.
Hans uppdrag är smått unikt i Polissverige och Jan Calissendorff beskriver bland annat att filmerna han sammanstället ofta får helt avgörande bevisvärde när polisen utreder brott mot äldre.
– Vi kan till exempel hitta bilder där man ser förövaren när denne tjuvtittar när offret slår sin pinkod och sedan ha bilder när man handlar med bankkortet efter att det stulits, säger han.
POLISEN I HALMSTAD har ännu inga egna kameror på offentliga platser. Den nya lagstiftningen innebär att även polisen ska söka tillstånd hos Datainspektionen, men att man får utökade möjligheter att i tre månader tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd, för att motverka terrorbrott, grov våldsbrottslighet, narkotikahandel eller annan allvarlig brottslighet. Tidigare fick polisen kamerabevaka utan tillstånd i en månad.