Bara fem procent av jobben i Sverige kan tas av den som saknar gymnasieutbildning.
UTANFÖRSKAP. Höga ingångslöner tränger undan lågproduktiva arbeten och gör det olönsamt att anställa dessa grupper.
LEDARE 5/9. EU:S lägsta arbetslöshet, lovade Socialdemokraterna inför valet 2014. Det har inte gått något vidare. Sverige har halkat ner till 17:e plats.
Skulle man däremot bara titta på inrikes födda med gymnasial eller eftergymnasial utbildning – de som Fredrik Reinfeldt en gång i ett kritiserat uttalande kallade “etniska svenskar mitt i livet” – ser det betydligt bättre ut. Där är arbetslösheten runt 3,4 procent.
Det bekräftar det som bland annat Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson påtalat i flera rapporter: den svenska arbetslösheten kunde tidigare drabba i princip vem som helst. Men sedan en tid har den skiftat karaktär och utgörs numera nästan enbart av “utsatta grupper”.
Enkelt uttryckt består vår arbetslöshet till allra största del av utrikes födda och unga utan gymnasieutbildning.
RYGGRADSREFLEXEN I DEN svenska politiken har varit att ropa på mer utbildning. Till viss del har det sina skäl. Att en av tre elever inte lyckas ta en gymnasieexamen (Skolvärlden, 4/7-17) beror på ett dåligt fungerande skolsystem som måste reformeras.
Sådana reformer kommer dock att ta tid, och främst påverka de som befinner sig i skolåldern. Det förändrar inte att det redan finns hundratusentals människor på arbetsmarknaden som har mycket svårt att hitta ett jobb.
Som Svenskt Näringslivs VD Carola Lemne säger i Svenska Dagbladet (3/9) har också många nyanlända både en lägre utbildningsgrad och en ålder som gör det svårt att “utbilda ikapp”. Den som varken har språkkunskaper eller grundskoleutbildning har en lång väg till en gymnasieexamen.
Det innebär att sänkta trösklar till arbetsmarknaden är nödvändigt. Som Sven-olof Daunfelt, professor i nationalekonomi och forskningsledare vid Handelns Utredningsinstitut skriver på DN Debatt (27/8) innebär våra ingångslöner att utsatta grupper får det svårare på arbetsmarknaden.
De höga ingångslönerna tränger undan lågproduktiva arbeten och gör det olönsamt att anställa dessa grupper. Det är förklaringen till att Sverige är sämst i klassen i EU när det kommer till andelen enkla jobb. Bara 5 procent av jobben på den svenska arbetsmarknaden kan tas av den som saknar gymnasieutbildning.
DET KAN JÄMFÖRAS med Danmarks 11 procent eller Tysklands 8. En rapport från tankesmedjan SNS uppskattar att om Sverige bara tog sig upp till tysk nivå skulle det innebära 100 000 fler jobb att gå till för personer utan gymnasieutbildning. Det motsvarar en tredjedel av arbetslösheten i de utsatta grupperna. Och det är knappast förvånande att Tysklands arbetslöshet bland utrikes födda är mindre än hälften av den svenska, 7,3 procent jämfört med 15,1 procent (Eso/ekonomifakta).
Detta på arbetsmarknader som i övrigt är mycket lika den svenska. Oron för ett ”låglöneproletariat”, eller för att Sverige skulle börja konkurrera med lön för att locka internationella investeringar, kan därmed enkelt avfärdas.
Då är det svårare att vifta bort trösklarna på arbetsmarknaden. Ska Sveriges arbetslöshet minska måste det bli lättare att få ett jobb – även för den som saknar utbildning.