Hon släpper utlämnande biografi
FOLK&FAMILJ: Annelie Nordström ger socialdemokratin skarp kritik och talar ut om Kommunalskandalen och den tuffa uppväxten i Halmstad.
2016 var hon ordförande för Kommunal och hamnade i rejält blåsväder när Aftonbladet avslöjade ett vidlyftigt slöseri med medlemmarnas pengar. Nu berättar Annelie Nordström om sin nya bok, övergreppen under uppväxten i Halmstad, kampen för jämställdhet – och om varför hon bytt parti.
Januari 2016. Annelie Nordström befinner sig i sin lägenhet i Stockholm. Hela trappuppgången är full av journalister, men hon vill inte öppna dörren. De ropar in genom brevinkastet att det är hög tid att hon uttalar sig – om den största skandalen någonsin i fackförbundet Kommunals historia. Hon känner sig extremt fångad.
– De tyckte såklart att jag hade gjort så mycket fel att de kunde köra på hur som helst. Är man högst upp i en organisation ska man naturligtvis ta ansvaret oavsett vad man själv gjort. Men jag tyckte att jag själv kunde ha fått välja när jag ville prata, säger hon.
Under de där dagarna i början av 2016 avslöjade Aftonbladet hur fackförbundet hade gått back 320 miljoner kronor på att driva krogoch konferensverksamhet i handelsbolaget Lyran, och att förbundets lyxkrog Metropol Palais hyrts ut till nakenshower och champagnefester.
Skandalen omfattade även dyra resor för medlemmarnas pengar och vidlyftiga representationsnotor. Annelie Nordström fick avgå. Hon säger att hon tycker att det var bra med reportage som belyste en osund kultur inom Kommunal.
– Däremot tycker jag att det gjordes på ett slaskigt och överdrivet sätt. Till slut trodde ju folk att det var kommunals styrelse som gått på nakenshower, när det handlade om att restaurangen hyrts ut till andra under en eftermiddag. Borde du inte ha känt till vad som pågick i förbundet och agerat tidigare?
– I backspegeln kan jag säga att vi aldrig skulle ha öppnat restaurangen. Och handelsbolaget borde ha varit ett aktiebolag med en professionell styrelse.
HALLANDSPOSTEN TRÄFFAR Annelie Nordström en regnig förmiddag när hon är på snabbt besök i sin gamla hemstad tillsammans med Feministiskt initiativ – som numera är det parti hon företräder. Hon kliver in på redaktionen med energi i stegen, rosa tånaglar och en ryggsäck slängd över axeln. Väljer svart kaffe i automaten och slår sig ner i det lilla mötesrummet. Vi börjar prata om hennes nya självbiografi ”Min trädgård är full av skärvor” och kommer snabbt in på uppväxten på Linehed.
DET ÄR EN mörk berättelse om alkoholiserade föräldrar, misshandel och sexuella övergrepp. Men också en ljus skildring av en flicka från arbetarklassen med höga ambitioner, starkt socialt patos, politiskt engagemang och en brinnande vilja att förändra den värld hon levde i.
– Jag förstod tidigt att far slog mor. Och jag var nog i sexårsåldern när far började förgripa sig på mig. Jag hade turen att ha bra lärare genom hela skolan och en god väns familj som ställde upp, det är nog anledningen till att det trots allt gått bra för mig. Min bror hade inte samma tur. Han levde nästan hela sitt liv som missbrukare och dog i cancer 1994.
– En enda gång, och det var i andra klass. Jag började berätta för skolsköterskan, men hon ville inte lyssna. Efter det slöt jag mig helt och tog aldrig upp det igen förrän i vuxen ålder.
Livet må ha gjort Annelie Nordström starkare än många andra, men just här brister det för henne under några sekunder. Hon kan inte hålla tårarna borta och jag undrar om vi ska ta en paus. Men hon säger att hon är van.
– Jag har gått i många timmars terapi och försökt bearbeta det här.
Båda Annelies föräldrar är döda, och hon är inte arg på dem i dag.
– Någonstans kan man välja att leva ett helt liv i ilska. Eller så kan man försonas med det hela. Nu tänker jag att jag fick de föräldrar jag fick och de kunde inte bättre. Tough luck, liksom. Jag är ingen stackare och jag är inget offer.
Annelie jobbade i unga år som barnskötare i Halmstad. Det var på den tiden då offentlig barnomsorg fortfarande var nytt i Sverige. Hon blev snabbt engagerad i fack-
”Nu tänker jag att jag fick de föräldrar jag fick och de kunde inte bättre. Tough luck, liksom. Jag är ingen stackare och jag är inget offer.”
föreningsrörelsen och senare i socialdemokratin. På 90-talet var hon landstingspolitiker i Västerbotten och kommunalråd i Vilhelmina. På 2000-talet kom hon tillbaka till Stockholm och Kommunal.
– Jag åkte liksom med in i politiken via facket, jag kände en ilska mot kapitalet och ett väldigt driv att förbättra människors villkor.
MEN NUMERA HAR alltså Annelie Nordström lämnat sitt gamla parti för att istället engagera sig i Feministiskt initiativ. Bland annat eftersom hon är skarpt kritisk till den flyktingpolitik som Socialdemokraterna för i dag.
– Hösten 2015 stod Stefan Löfven på Medborgarplatsen i Stockholm och sa att han inte skulle stänga några gränser. Kort därefter gjorde han precis det. Det var droppen som fick bägaren att rinna över för mig.
Socialdemokraternas jämställdhetsarbete ger hon heller inte mycket för.
– Det är bara yta. För varje förslag som skulle kunna öka jämställdheten i Sverige är motståndet så enormt, skälen till varför det inte går är oändliga. Detsamma gäller inom LO.
När vi börjar prata om jämställdhetsarbetet inom LO minns jag att jag läst att Annelie Nordström en gång blivit upprörd över att en manlig kollega i ett annat fackförbund uttalat sig ofördelaktigt om henne. Kollegan ska ha sagt att ”skitkärringen fan borde rövknullas så att hon slutade tjata om dessa jävla kvinnolöner”.
– Jag var inte själv med, men andra personer har berättat för mig att den här mannen – efter att ha intagit både mat och dryck i ansenliga mängder – uttryckt den här åsikten högljutt på en buss bland andra.
Annelie lyfte detta för LO:S styrelse, men enligt henne valde de att inte agera. Hon ville ha en ursäkt från mannen i fråga. Men inget hände.
– Det säger något om miljön inom LO och om hur laddad frågan om kvinnors situation är. Fi behövs i Sveriges riksdag, för att driva på jämställdhetsarbetet.
Annelie Nordström fick en fallskärm från Kommunal på ungefär 55000 kronor i månaden i tre år när hon avgick 2016. Den har hon fortfarande.
Borde du inte ha använt den här tiden med fallskärm till att söka jobb i stället för att engagera dig politiskt i Fi?
– Det är egentligen ingen fallskärm, det är en försäkring. Och jag tycker att det är alldeles utmärkt att jag använder de här pengarna till ett fortsatt engagemang för Kommunals kvinnor, fast i Fi.
Var det inte samma kvinnor du svek när du var ordförande för Kommunal?
– Jag dömer inte mig själv så hårt, utan försöker se till min totala gärning inom Kommunal i stället. Jag har mötts av en stor värme från medlemmar också. Någon var tvungen att bära ansvaret, och det blev jag. Har du någon kommentar kring årets val?
– Att Fi inte kom in i riksdagen tror jag beror på att folk var rädda att rösten skulle vara bortkastad, jag är övertygad om att det inte handlade om vår politik. Oavsett vilken regering det nu blir kommer jag att fortsätta att arbeta för demokrati, tillit till politiken, organisering, jämställdhet, mänskliga rättigheter och antirasism.
Jag frågar Annelie Nordström hur hon egentligen stod ut under de där dagarna i januari 2016, när löpsedlarna skrek om porrshower, lyxresor, spritnotor och paradvåningar och medlemmarna flydde förbundet. När hon satt där i lägenheten och inte kom ut genom dörren.
– Jag klarade av det för att livet har gett mig perspektiv på saker och ting. Det var inte på långa vägar det värsta jag har varit med om.