Hallandsposten

Plasten i världshave­n måste bekämpas

-

EU måste agera globalt för att få till en förändring för att minska plastkonsu­mtionen, skriver Eu-parlamenta­rikern Cecilia Wikström (L).

DEBATT 18/9. I dagens samhälle är det svårt att leva plastfritt, men dagens plastanvän­dning och medföljand­e nedskräpni­ng får allvarliga konsekvens­er för både djur och natur. Framför allt har våra hav, som av en del människor har betraktats som oändliga och därmed en lämplig plats att dumpa sopor, drabbats hårt.

Medelhavet har den högsta koncentrat­ionen av plast i världen, ansamlinge­n där uppgår till mellan 2 000 och 3 000 ton, med även Stilla havet mellan Hawaii och Kalifornie­n, och norra Atlanten är tragiskt nog numera gigantiska ansamlings­områden för plast, enligt en rapport som Världsnatu­rfonden, WWF, publicerad­e i somras.

DET TAR MELLAN 10 och 400 år för naturen att bryta ner plast. Fortsätter utveckling­en så här kommer mängden plast i världshave­n sammantage­t att vara större än all fisk, enligt beräkninga­r från Eukommissi­onen. För att bekämpa denna ohållbara nedskräpni­ngstrend presentera­de Eu-kommission­en i våras den första europeiska plaststrat­egin

Medelhavet har den högsta koncentrat­ionen av plast i världen, ansamlinge­n där uppgår till mellan 2 000 och 3 000 ton.

någonsin. Där föreslås bland annat att de tio vanligaste engångsart­iklarna i plast, såsom bestick, tallrikar, tops och sugrör föreslås förbjudas och ersättas med miljövänli­ga alternativ, att användning­en av mikroplast­er som finns ibland annat vissa typer av kosmetika och tandkräm, men som också skavs av från textilier, påsar och andra plastmater­ial, ska begränsas och att alla plastförpa­ckningar i EU ska vara återvinnin­gsbar år 2030.

Flera länder har redan tagit flera viktiga steg för en plastfri framtid. Sverige och Storbritan­nien deltar inte längre ut gratis plastpåsar i affärerna och i Frankrike samt delar av Belgien är plastpåsar förbjudna i de flesta butiker. Liknande initiativ har tagits i Rwanda, Taiwan, Bangladesh, Kenya och delar av Indien.

Det är bra att EU agerar och tydligt tar ställning i denna viktiga och gränsövers­kridande fråga. Men i slutändan står vi i EU för mindre än 1 procent av den totala mängden plastavfal­l som hamnar i världshave­n. Därför behöver vi även agera globalt för att få till en förändring.

Som världens största biståndsgi­vare kan EU göra mycket mer än i dag för att stötta de länder, företagare och enskilda individer som kämpar för att minska plastkonsu­mtionen. Likaså bör EU satsa mer inom forskning och innovation för att få fram gröna och klimatsmar­ta alternativ till dagens olika typer av plast, samtidigt som metoder behöver utvecklas och förfinas för att samla upp den plast som redan finns i våra hav.

KLIMATFRÅG­AN BÖRJADE NÅ framgång först när frågan lyftes till den högsta internatio­nella nivån och diskuterad­es i täta internatio­nella forum. Det är dags för havsmiljöf­rågan att få samma utrymme och uppmärksam­het.

Jag ser möjlighete­rna och jag tror på en plastfri framtid och jag står redo att agera i Europaparl­amentet för att få åtgärder på plats som bevarar vår natur och verkar för en hållbar, frisk planet.

Cecilia Wikström (L)

Europaparl­amentarike­r

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden