Få röstade om Makedoniens framtid

Vallokalerna har stängt och ödesvalet för Makedoniens framtid och landets relation till EU är genomfört. Men trots ett 90-procentigt stöd för regeringens linje om ett namnbyte ser valdeltagandet ut att landa runt futtiga 35 procent.

En premiärminister som säger ja – och en president som har lovat att bojkotta folkomröstningen. Det var ett Makedonien fyllt av delade meningar som under söndagen gick till valurnorna. Ett ja eller nej till namnbyte var också en fråga om en fortsatt strävan mot EU och Nato.

– Det är klart att valdeltagandet sannolikt inte når 50-procentströskeln, sade en person inom det regeringspartiet till Reuters en stund efter att vallokalerna stängt på söndagskvällen.

Opinionsmätningar pekade på förhand på ett deltagande på 50– 55 procent, och mycket tyder nu på att en valbojkott framgångsrikt genomförts av nej-sidan.

När rösterna från drygt 60 procent av vallokalerna hade räknat vid 21.30-tiden kretsade valdeltagandet kring 35 procent. Det är långt ifrån de 50 procent som angetts som tröskel för att valet ska få legitimitet. * Makedonien ligger i södra delen av det forna Jugoslavien och gränsar mot Serbien och Kosovo i norr, Albanien i väster, Bulgarien i öst och Grekland i söder. Landet är till ytan något mindre än Småland och har drygt två miljoner invånare, varav drygt en halv miljon i huvudstaden Skopje. * Landet utropade sin självständighet 1991 och klarade sig i princip undan 1990-talets jugoslaviska krig. Under större delen av 2001 pågick dock strider i nordväst mellan etniskt albanska separatister och regeringsstyrkor. Ett fullständigt inbördeskrig kunde undvikas först efter en internationellt framförhandlad uppgörelse.

Om förslaget om namnbyte hade gått igenom skulle landet kunna lämna bakom sig det långa och omständliga ”FYROM” eller ”the former Yugoslav Republic of Macedonia”, som landet tvingats behålla sedan splittringen av Jugoslavien i slutet på 90-talet. Grannlandet Grekland har benhårt motsatt sig den enklare versionen ”Makedonien”, eftersom det även är namnet på en historiskt viktig region i Grekland. Ländernas regeringar uppnådde i somras en överenskommelse som makedonierna nu fick säga sitt om.

En lösning på namnfrågan är avgörande för om Makedonien ska kunna gå med i EU och den västliga försvarsalliansen Nato. På valsedlarna stod det: ”Är ni för medlemskap i EU och Nato genom att acceptera överenskommelsen mellan Makedonien och Grekland?”

Men det är inte givet, oavsett vad väljarna nu har sagt. För ett Natomedlemskap finns visserligen löfte om att allt kan vara klart redan i vår, om bara Grekland och Makedonien enas. När det gäller EU ligger dock en anslutning till unionen minst tio år fram i tiden. Det enda löfte som har getts hittills är att EU eventuellt kan tänka sig att inleda formella förhandlingar nästa år.

President Gjorge Ivanov tillhör nej-sägarna och har kallat namnbytet ett ”historiskt självmord”.