Få styr på ekonomin – för stort för skolan
Kommunstyrelsens revision tas emot som ett stöd för skolförvaltningen, som inte självt mäktar med att få ordning på ekonomin.
Detta anger Maria Hedin (S), ordförande för barn- och ungdomsnämnden, i sin kommentar över att kommunstyrelsen intervenerar och låter en revisor gå igenom skolförvaltningens ekonomi och verksamheter. Hon säger att hon av den anledningen ”välkomnar” kommunstyrelsens åtgärd.
–Det är ett stort arbete som vi inte klarar själva, säger hon.
SKOLAN ÄR PÅ väg mot ett underskott på 21 miljoner, vilket är ett överskridande på 7 procent av dess totala budget.
Kommunstyrelsens ordförande, Ronny Löfqvist (S), anger också att uppgiften är för stor för skolan:
–Skolförvaltningen är bemannad för sin normala verksamhet. Den har dock inte resurser för det extra ordinära läge som man hamnat i med sin obalans i ekonomin.
Översynen av sina kostnader och budget, som förvaltningen självt har fått uppdrag att göra, dras dock inte tillbaka. Den ska slutföras.
–De uppdraget la vi då vi tog delårsbokslutet. Resultatet av detta ska presenteras i november, berättar Maria Hedin.
OM REVISIONEN SOM kommunstyrelsen beställt inte är klar samtidigt kan skolpolitikerna ändå, om en månad ungefär, fatta beslut som syftar att få ordning på ekonomin.
– Vi kan möjligen ta vissa beslut och låta andra beslut komma senare, säger Maria Hedin.
När kommunstyrelsens granskning är klar, som Ronny Löfquist i onsdagens tidning angav skulle ske ”snabbt” och med ”högsta prioritet”, ska den överlämnas till skolpolitikerna. Det är dessa som ska fatta beslut, inte kommunstyrelsen, förklarar han.
– Det blir ett extra underlag för barn- och ungdomsnämnden. Som kan ta beslut om sina verksamheter eller begära mer medel, säger Ronny Löfquist.
Kommunstyrelsen är ändå, för egen räkning, angelägen om få vända ut och in på skolans ekonomi:
–Vi ska snart lägga budget för 2019. Vi har inget riktigt underlag som visar skolans kostnader.
DEN FÖRKLARING SOM Ronny Löfquist ser till varför skolförvaltningen och dess nämnd har hamnat i sin prekära situation går tillbaka till när antalet barn, både i förskolan och i grundskolan, kraftigt växte under 2015-2016. Man behövde både extra lokaler och bemanning i klassrummen.
– Detta möttes av riktade statsbidrag, som nu varit 20 miljoner kronor som gått direkt till skolan, plus 30 miljoner som kommit från Migrationsverket.
Dessa är dock temporära bidrag och har börjat trappas ned.
– Det verkar i det sammanhanget som att vi ligger efter. Migrationsverket har också dragit ned sitt mottagande Hylte. Vi kan se att barnantalet på vissa skolenheter minskar och det betyder också minskad skolpeng, säger Ronny Löfquist.