Opinion.
Från ingen kvinnlig landshövding till hälften. På drygt 40 år har det skett en stor förändring.
Sverige fick sin första kvinnliga landshövding 1974. Det var det tidigare statsrådet Camilla Odhnoff som då utsågs till landshövding i Blekinge län. Sedan dess har det hänt mycket med det statliga ämbetet och i dag är 12 landshövdingar av totalt 21 kvinnor. Det är framför allt de senaste tio åren som fler kvinnor blivit landshövdingar.
Av den här utvecklingen förstår man att det inte varit en lätt väg för kvinnor att bli statens högsta representant i landets län. I dag är det näst intill obegripligt att förstå att det före 1974 inte hade funnits en enda kvinnlig landshövding i Sverige. Med andra ord har förändringen också påverkat våra normer och värderingar.
I VECKAN VAR Hallands landshövding Lena Sommestad tillsammans med Karin Starrin, tidigare landshövding i Halland, värd när ett nätverk med nuvarande och tidigare kvinnliga landshövdingar träffades för ett två dagars möte.
Nätverket träffas regelbundet och gör studiebesök i länen de besöker. Ett tema för årets möte i Halmstad var också jämställdhet och gruppen fick lyssna på Lena Ag, generaldirektör för den nya Jämställdhetsmyndigheten, som berättade om hur långt arbetet för jämställdhet har kommit och vilka utmaningar som finns med jämställdhetspolitiken i dag.
På en pressträff på Halmstads slott träffade ledarredaktionen de två värdarna för mötet, Lena Sommestad och Karin Starrin, för en intervju om hur det går med jämställdheten i dag.
”Visst har det varit trögt att få de högsta positionerna, det har tagit tid. Men jämför vi oss med näringslivet så har staten levt upp de krav som man har satt att det ska vara hälften kvinnor”, säger Karin Starrin.
”Ser vi på samhället i stort och tar Halland som exempel, så jobbar både män och kvinnor, drygt åttio procent. Men en stor del av kvinnorna jobbar deltid. Vi har kvar stora löneskillnader mellan män och kvinnor, säger Lena Sommestad, och fortsätter:
”Fortfarande tar kvinnor ett större ansvar för barn och familj, kvinnorna tar över 70 procent av föräldraledigheten. Vi har mycket kvar att göra för att få jämställda villkor mellan kvinnor och män.”
Karin Starrin blev 1997 Hallands första landshövding. Vid den tiden fanns det bara två kvinnliga landshövdingar i Sverige och det var en annan tid, berättar hon.
”Vi fick jobba länge innan vi fick bort titeln ’landshövdingska’. Jag var väldigt allergisk mot det uttrycket. Jag fick hela tiden påpeka att jag är ingen landshövdingska, jag är landshövding”, säger Karin Starrin
DET SENASTE ÅRET har metoo-rörelsen på ett kraftfullt sätt belyst att många kvinnor varit utsatta för övergrepp och sexuella trakasserier i en omfattning som tidigare inte varit känt. På bara ett år har metoo inneburit en kulturell revolution i hur framför allt män beter sig mot kvinnor.
”Vi har länge vetat att sexuella övergrepp förekommer i väldigt breda grupper. Men det har varit svårt att få gehör för detta. Men kvinnor klev fram och sa ’me too’. Det gick inte att värja sig emot”, säger Lena Sommestad.
Så utvecklingen mot mer jämställdhet sker mitt framför våra ögon. Frågan är bara om det finns fler skygglappar som behöver uppmärksammas och tas bort.
En sak i alla fall säker, kampen för ett jämställt samhälle är inte över.