Ny terrorlag försenas av regeringsstrul

SVERIGE: ”EN ÖVERGÅNGSREGERING BÖR VARA FÖRSIKTIG”

Frånvaron av en ny regering försenar viktiga lagar. En av dem är förbud mot deltagande i och samröre med terroristorganisationer, trots att det finns brett stöd i riksdagen för ett förslag. Alliansen tänker inte skynda på övergångsregeringen.

Enligt uppgift till TT är regeringen inte klar med lagrådsremissen, som ska presenteras före propositionen till riksdagen.

Justitieminister Morgan Johansson (S) hävdar dock att han skulle kunna ta beslut om en lagrådsremiss mycket snart. I december förra året, när utredningen för förslagen kom, sade han att det är ”hög tid” att Sverige får en lag mot samröre.

Men nu sitter Johansson i en övergångsregering som ska vara extra noga med vilka förslag som läggs fram, den får inte frilansa med regeringsmakten.

– Vi kan inte ta några nya initiativ, det är svårare att lägga lagrådsremisser och propositioner och starta utredningar, säger ministern.

HAN UNDERSTRYKER ATT han har en lång rad förslag som ligger och väntar på att ”jag ska kunna gå till riksdagen med dem”. Bland propositioner som Johansson lovade ut för september fanns datalagring och skärpta straffregler vad gäller mord. Men inte heller de är färdigberedda.

Förslaget om att förbjuda deltagande i och samröre med terroristorganisationer ska fylla ett hål i den svenska lagstiftningen, som redan spikats igen i andra Eu-länder.

De flesta handlingar som en terrorist vanligen begår i sin gärning är i de flesta fall redan straffbara genom andra lagar, men just själva deltagandet och stöd på andra sätt är inte det.

– Det är en angelägen lagstiftning och det är bra om det finns bred enighet, säger Andreas Carlson, gruppledare för Kristdemokraterna och vice ordförande i riksdagens justitieutskott.

– Vi konstaterar att regeringen inte har levererat propositionen man lovade och man har inte varit i kontakt med oss, säger han.

TROTS DET HAR Alliansen inte några planer på att driva på regeringen. En övergångsregering bör vara försiktig Regeringen tillsatte utredningen om förbud mot samröre med och deltagande i terroristorganisationer våren 2017. I december förra året kom förslagen:

* Att delta i en terrororganisations verksamhet ska vara straffbart.

* Straffet ska vara fängelse i högst två år eller vid grovt brott sex år.

* Även försök att delta i verksamheten ska vara straffbart.

* Ringa fall ska inte straffas.

* Terroristorganisation definieras som en sammanslutning av personer som begår straffbara terrorismhandlingar.

* Även samröre med terroristorganisation bör kriminaliseras.

* Samröre kan handla om att upplåta mark, lokal, transportmedel, sälja explosiva varor eller annan utrustning.

* En majoritet av remissinstanserna, däribland Svea hovrätt, Säpo och Polismyndigheten, tillstyrker. med att lägga fram politiska förslag, anser Alliansen.

Johan Pehrson företräder Liberalerna och var tidigare inne på att väcka initiativ i utskottet för att få regeringen att snabba på. Men han ansluter sig till sina borgerliga kollegors linje om att vänta.

FÖRSLAGET ÄR KOMPLICERAT men inte politiskt kontroversiellt i sig, åtminstone inte vad gäller stöd i riksdagen. Det är ett beställningsjobb från regeringens och Alliansens överenskommelse från förra året om åtgärder mot terrorism.

Morgan Johansson framhåller att lagen, som regeringen för ett år sedan ville införa vid årsskiftet, nu är tänkt för juli 2019.

– Det ska vi klara förutsatt att vi kan lägga en lagrådsremiss och proposition före årsskiftet, säger han.

Han framhåller också att han helst vill göra det i en takt som gör att Säpo hinner få nya möjligheter att få ta del av signalspaning, ett förslag som också bereds men inte är lika långt framme som terroristförslaget.

Johansson flaggar för att övergångsregeringen kan tvingas att börja lägga fram förslag som den annars hade avvaktat med, om regeringsbildandet drar ut på tiden.

– Det är kanske där vi hamnar till slut, säger justitieministern. Bland de som varit kritiska till helheten eller delar av förslaget är Justitiekanslern, Advokatsamfundet, Försvarsmakten, Rädda barnen och Journalistförbundet. Kritiken rör luddiga skrivningar, föreningsfrihet och avgränsningar för samröre, till exempel humanitära insatser. *

.