Antalet yrkesfiskare minskar rejält
Miljöproblem, regleringar och minskad fångst – yrkesfisket brottas med en rad problem och hundratals har lämnat yrket. Hamnarna i en del av landets traditionella fiskelägen gapar allt mer tomma.
I skånska Kivik bränner ortens sista yrkesfiskare upp sina nät.
– Jag borde ha slutat tidigare. Men man tror att det blir bättre nästa år. Jag fiskade för min pappa, för min farfar. Och för nästa generation, säger Ola Johnsson.
– Jag hade redskap för två miljoner som jag har fått skicka till tippen. Båtarna är sålda, men man får inget för dem.
Antalet som yrkesfiskar till havs har minskat rejält på senare år. Enligt siffror från Havs- och vattenmyndigheten hade 1 881 fartyg tillstånd att fiska yrkesmässigt i havet år 2 000. I år är siffra just nu nere i 1 185 stycken. Mer än var tredje båt har försvunnit under perioden.
– Antalet minskar, det kan man konstatera, säger Patrik Persson, enhetschef på tillståndsenheten vid Havs- och vattenmyndigheten.
Regleringar och nedskärningar på exempelvis torskfiske, ett effektivare fiske men också en åldrande yrkesgrupp – orsakerna är flera. I Östersjön är läget tuffare.
– Det är skillnad med Västkusten där man kan fiska fler arter.
När Ola Johnsson, som växt upp med fisket i Hanöbukten, valde yrket som 30-åring var tillgången på torsk, öring och ål god. 2014 tog det stopp. Först drogs möjligheten att ta upp lax med drivgarn in. Sedan försvann torsken.
Sista slaget blev bojkott mot ålfisket som livnärt familjen i tre generationer. Det var lagar, regler och miljöproblem till havs som inte gick att ignorera. Vilket stöd har du som yrkesfiskare tidigare fått från myndigheter?
– Vi har inte fått stöd på något vis. Bönderna får stöd för torkan. Men vi fick ingenting när vårt hav torkade och brann upp.