USA drar sig ur avtal om nedrustning

USA: MOSKVA VARNAR FÖR ”MILITÄRTEKNISK VEDERGÄLLNING”

USA:S president Donald Trump säger att USA ska skrota det historiska nedrustningsavtalet INF med Ryssland. –Vi kommer att dra oss ur nu och inte låta dem tillverka vapen när vi inte får det, sade Trump vid en pressträff.

Inf-avtalet, som slöts 1987 mellan USA och dåvarande Sovjetunionen, går ut på att alla medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 km ska avskaffas. Avtalet har hittills löpt parallellt med olika versioner av Startavtalet, som slöts 1991.

– Ryssland har brutit mot avtalet i många år. Jag vet inte varför (president Barack) Obama inte drog sig ur avtalet, sade Trump på lördagen.

Beslutet att dra sig ur avtalet kan påverka stabiliteten mellan de båda kärnvapenmakterna, säger Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.

– DET ÄR ett väldigt viktigt avtal som var början till slutet av kalla kriget. Det var första gången som Reagan och Gorbatjov kom överens, 1987, säger han till TT.

Hallenberg beskriver Inf-avtalet som ett första steg i en process som ledde till att USA och Ryssland närmade sig varandra, och undertecknade ytterligare avtal om att begränsa kärnvapen. Vad får beslutet för följder?

– Stabiliteten i världen vilar ju ytterst på att de här kärnvapenmakterna har en stabil relation. Och att då den ena parten säger upp ett avtal som den andra vill ha kvar, det är inte bra. Det är inte så att det blir krig i morgon, men det här är en del av ett antal avtal som håller ordning på den strategiska spänningen.

Ett skrotat nedrustningsavtal riskerar att få konsekvenser även för Några av de nedrustningsavtal som slutits mellan USA och Sovjetunionen och Ryssland. * 1963. Provstoppsavtalet. Förbjuder kärnvapenprov i atmosfären, i rymden och under vattnet. Kärnvapentester under jord tillåtna. * 1968. Icke-spridningsavtalet. Supermakterna förband sig att inte sprida kärnvapen till länder som inte redan hade sådana. * 1972. Salt 1. Richard Nixon skrev under det första Salt-avtalet i Moskva. Det satte för första gången ett tak för kärnvapenupprustningen. * 1972. Abm-avtalet. USA och Sovjetunionen skulle begränsa antiballistiska robotsystem som används som motanfall mot robotavfyrade kärnvapen. USA drog sig ur 2002. * 1979. Salt 2. Begränsade antalet bärare (robotar och bombplan) av strategiska kärnvapen till 2400 för vardera sidan. * 1987. Inf-avtalet. Alla medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 km ska avskaffas. * 1991. Start 1. Skulle minska USA och Rysslands kärnvapenarsenaler med en tredjedel. * 1993. Start 2. Enligt avtalet fick USA och Ryssland år 2003 inte ha mer än 3 500 strategiska kärnvapen utplacerade vardera. Trädde aldrig i kraft, ersattes av Sort-avtalet 2002. * 2011. Nya Startavtalet. Begränsar bland annat antalet strategiska kärnvapenstridsspetsar till vardera 1 500. Löper ut år 2021.

Källa: Nationalencyklopedin och laromkarnvapen.se. Sverige. Det nära svenska samarbetet med USA innebär att vi i dag ligger närmare konflikten, säger Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI.

–Potentiellt skulle spänningsgraden i Europa med omnejd kunna öka, säger Winnerstig.

ENLIGT WINNERSTIG påminner dagens situation om hur det såg under det tidiga 1980-talet, innan USA och dåvarande Sovjetunionen slöt Inf-avtalet. Då kapprustade de båda stormakterna mot varandra i Europa för att inte riskera att hamna i underläge.

Samtidigt hade Sverige en annorlunda position på den världspolitiska arenan då jämfört med i dag.

– Nu har Sverige en politik som bygger på ett väldigt nära bilateralt säkerhetspolitisk samarbete med USA. Det spelar ingen roll om vi är Natomedlemmar eller inte, det är det samarbete som den nuvarande svenska säkerhetspolitiken bygger sin existens på.

Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov anklagar USA för att försöka nå total militär överhöghet i och med att landet drar sig ur avtalet och beskriver det som ett väldigt farligt steg, skriver nyhetsbyrån AFP.

MOSKVA VARNAR OCKSÅ för att landet kan komma med en ”militärteknisk vedergällning”.

– Det är väldigt oroande att Washington nästan varje dag fortsätter att använda utpressningsmetoder för att tvinga till sig särskilda förmåner inom en rad områden, säger Ryabkov till den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Gorbatjov, som skrev under det historiska avtalet, kallar Trumps planer att dra sig ur avtalet ett misstag.

– Vi borde inte under några omständigheter riva upp gamla nedrustningsavtal. I Washington förstår de verkligen inte vad det här kan resultera i, säger han till Interfax.

USA:S nationella säkerhetsrådgivare John Bolton ska träffa Rysslands president Vladimir Putin under veckan, säger Putins presstalesperson enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti. Filip Norman