Fåtal får resa till Kina

HALMSTAD: ETT HALVDUSSIN STOD FÖR HÄLFTEN AV ASIENRESORNA De flesta av Högskolan i Halmstads medarbetare reser aldrig på tjänsteresor till Asien. De senaste fem åren har nästan hälften av lärosätets resor dit gjorts av ett halvdussin medarbetare, med til

På fem år har sex medarbetare på Högskolan tillsammans lagt över 1 000 arbetsdagar på Asienresor.

Den som reser mest i tjänsten på Högskolan i Halmstad är av kanske förklarliga skäl Stig Perttu, eftersom han jobbar med internationell rekrytering.

Under åren 2013–2017 var han på tjänsteresor utomlands i 382 dagar. Nästan två tredjedelar av den tiden tillbringade han i Asien.

– Genom att vara på plats upplevs man som trovärdig av dem som funderar på att söka till Högskolan i Halmstad, säger han och pekar på hur många utländska studenter som kommit till Halmstad – både genom utbyten och som betalande studenter. I Högskolans riktlinjer för resor står att man ska ”överväga om telefon, webb eller videokonferens är möjligt då det är mest kostnadseffektiva och miljövänliga alternativet”. Är det aldrig ett alternativ för dig?

– Sedan några år tillbaka anordnar vi webbseminarier, så kallade webinars, och nyligen har vi även börjat med livesändningar på Facebook – men det kan inte ersätta det personliga mötet, säger Stig Perttu.

HAN FÅR MEDHÅLL av professor Mike Danilovic, som de senaste åren lagt mycket tid på att utveckla relationer mellan Högskolan och olika aktörer i Kina – allt från forskare och lärare till näringslivet och den politiska nivån.

– Det kinesiska samhället är relationsbaserat. Först när ett grundmurat förtroende har utvecklats når man resultat, säger han och berättar att han ändå regelbundet chattar med sina kinesiska kolleger, men beklagar att Skype funkar dåligt i Kina.

– Det går inte att läsa sig till hur det sociala livet eller affärsförbindelser sker i Kina. Det måste upplevas på plats.

FÖRRA HÖSTEN KOM representanter från SUES (Shanghai University of Engineering Science) till Högskolan i Halmstad för att fira att samarbetet mellan de båda lärosätena fyllde tio år.

De passade också på att förnya samarbetsavtalen, som bland annat handlar om att ett större lärarutbyte ska dras i gång.

Ulf Ivarsson, som är internationell strateg på Högskolan, säger att det även finns planer på att utveckla ett gemensamt program på masternivå, där kinesiska studenter kan läsa det andra av två år i ett kinesiskt masterprogram i Sverige. De ska i så fall få dubbla examina – både svensk och kinesisk master.

Enligt Ulf ivarsson skulle magisterprogrammen i Halmstad inte kunnat genomföras utan internationella studenter.

– Över två tredjedelar av studenterna på de engelskspråkiga magisterprogrammen är internationella – i vissa fall nio av tio, säger han.

– I år har över 300 utländska studenter antagits på Högskolan i Halmstad. Kina står för ett hundratal om året.

Sedan 2014 anordnar Högskolan i Halmstad skräddarsydda sommarkurser för kinesiska studenter.

– Syftet är att de på dessa veckor ska få en försmak av hur det kan vara att studera och bo i Halmstad, säger Ditte Sörensen.

HON BRUKAR ÅKA till Kina och delta i förhandlingar kring hur dessa beställda kurser ska läggas upp. På sina resor har hon även besökt svenska företag som Ikea, SCA, Alfa Laval och SKF.

”Genom att vara på plats upplevs man som trovärdig av dem som funderar på att söka till Högskolan i Halmstad.”

STIG PERTTU