Självmordsbenägna ska få bättre stöd
Med enstaka undantag så får självmordsbenägna den hjälp de behöver av psykiatrin i Halland. Det menar psykiatrins chefläkare Thomas Wejstam. Däremot ser han gärna ett utökat samarbete med vårdcentralerna och patienternas anhöriga.
Varje år väljer runt 60 hallänningar att ta sitt liv. Hallandsposten har berättat om några av dem, där närstående inte upplevt att psykiatrin gett tillräckligt stöd. Kritiken har bland annat handlat om att hjälpsökande hänvisats tillbaka till sin vårdcentral och att man inte involverat familj och närstående.
– I de fall där det finns faktorer som vi kan påverka så tar vi med dem i vårt kontinuerliga förbättringsarbete. Samtidigt ska man veta att omkring 60 procent av alla som begår självmord i Sverige inte har haft någon kontakt med psykiatrin, säger Thomas Wejstam.
En stor andel av alla självmord tros ha en koppling till depression, men Thomas Wejstam konstaterar att långt ifrån alla deprimerade söker hjälp hos psykiatrin.
– Många har bara kontakt med primärvården. Om det i tid upptäcks att det finns en självmordsrisk så kan vi bli inkopplade.
Just samarbetet mellan specialistpsykiatrin och vårdcentralerna är ett av de områden som det nu arbetas vidare med.
– Båda parter har ambitionen att skapa ett bättre systematiskt samarbete. En annan konkret åtgärd är att vi nu skriver i våra kallelser att det finns möjlighet för närstående att vara med vid besöket, om patienten själv vill det, säger Thomas Wejstam.
Psykiatrins hjälp till självmordsbenägna patienter beskriver han som en kombination av att förhindra själva självmordshandlingen, ibland genom att patienten läggs in på en psykiatrisk vårdavdelning, och att behandla grundsjukdomen, exempelvis depression.
NYLIGEN SKICKADE Socialstyrelsen ut en enkät till alla landsting där man ville veta mer om vilket stöd och behandling som ges till patienter som lider av depression eller ångestsyndrom.
Av de svar som skickats in från Halland framgår att det 2017 fanns 1 347 barn och unga och 2 258 vuxna patienter som fått diagnosen depression eller ångest. För knappt var femte av dessa uppgavs det ha gjorts en så kallad ”strukturerad suicidriskbedömning” på BUP eller en vuxenpsykiatrimottagning. Närsjukvården kunde inte rapportera in några siffror.
–Det här gäller tyvärr statistik som är behäftad med ganska stora felkällor. Från olika journalgranskningar så vet vi att bedömningen av självmordsrisk görs i betydligt större omfattning än så, säger Thomas Wejstam.
FRAM TILL FÖR ett år sedan var alla vårdgivare också skyldiga att anmäla självmord till Inspektionen för vård och omsorg, om de begåtts inom fyra veckor efter en vårdkontakt. Sedan anmälningsplikten togs bort har antalet anmälningar minskat drastiskt från alla län, i Halland från 10–12 per år till två.
–I de allra flesta fall görs ändå en intern utredning, men anmälningsplikten innebar ett stort administrativt arbete. Nu sätter vi in resurser för utredning och uppföljning där de gör mest nytta, det vill säga när handläggningen från vårdens sida inte varit korrekt, förklarar Thomas Wejstam.
Anders Åkvist, chefläkare för regionens närsjukvård, säger att han gläds åt att man nu kommit igång med ett ordentligt arbete för att öka samarbetet med psykiatrin.
– Då kan vi minska glappen och få vården att hänga ihop bättre för patienterna. Det tror jag är viktigt, inte minst för de människor med höjd självmordsrisk som vi vill hjälpa.
”Många har bara kontakt med primärvården. Om det i tid upptäcks att det finns en självmordsrisk så kan vi bli inkopplade.”
THOMAS WEJSTAM psykiatrins chefläkare