”Resan till Shanghai var ingen belöning”
HALMSTAD: Högskolans Anna Cregård tillbakavisar påståenden om att det var en ”belöningsresa” när administrativ personal flög till Shanghai.
HÖGSKOLAN ASIAN AIRWAYS
En artikelserie om Högskolan i Halmstads resor till Asien.
Som HP berättade i förra delen av den här artikelserien är det ett fåtal medarbetare på Högskolan i Halmstad som brukar resa till Asien för att locka hit utländska studenter, fixa studieplatser åt svenska studenter, föreläsa eller ordna forskningssamarbeten.
Men det finns också exempel på när större grupper från Högskolan åker iväg. Ett sådant är en resa till Shanghai i slutet av november förra året.
TIO MEDARBETARE FRÅN ETN – Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap – var då iväg i nio dagar. Det var alltifrån akademichefen Anna Cregård och professorn i innovationsteknik Mike Danilovic till lärare och administrativ personal som åkte med.
Med var också Annika Vannerberg, som då var integrationsansvarig inom Halmstad kommun – men vars kostnader Högskolan stod för.
Offerten på flygbiljetterna låg på cirka 65 000 kronor. Hotellkostnaderna för sällskapet gick på runt 60 000 kronor. Till detta kom drygt 30 000 kronor i form av utlägg och traktamenten. Det var alltså en resa för totalt över 150 000 kronor plus arbetstid.
Av Annika Vannerbergs reserapport kan man utläsa att de bland annat besökte den växande stadsdelen Lingang New City. Där finns fem universitet och ett innovationscentrum. Förutom 40 000 kinesiska studenter finns där en del internationella, däribland några från Högskolan i Halmstad.
Av rapporten framgår också att de var på en föreläsning om hur man gör affärer i Kina.
De fick då lära sig hur noga kineser är med tulldeklarationer, att man alltid bör ha en myndighet med sig vid olika handslag för att bli tagen på allvar, att den kinesiska medelklassen växer starkt och vill konsumera, att man måste ha en pålitlig partner på plats, att man ska bygga relationer och att ett ja inte betyder ja – bara ”jag hör dig”.
VANNERBERG BESKRIVER ETT studiebesök till en av världens största djuphamnar, dit man åker över en 3,5 mil lång bro, och besök på svenska generalkonsulatet, som förklarade hur de hjälper svenska företag att etableras.
På Svenska handelskammaren träffade de vd:n för Volvo cars Shanghai och vd:n för Kjell & co Shanghai. Det blev också besök hos Business Sweden.
Vannerberg skriver dessutom att hon passade på att göra reklam för ”Pingis WM” (Halmstad arrangerade ju lag–vm i bordtennis i våras) och samtalade med kineserna om Jörgen Pettersson. Förmodligen syftar hon på Jörgen Persson från Halmstad, som vunnit bland annat fyra Vm–guld i lag och ett Vm–guld i singel.
PÅ SHANGHAI DIANJI University, som samarbetat med Högskolan i tio år, överlämnade hon dessutom en stadssköld från Halmstad med kort från kommunstyrelsens dåvarande ordförande Carl Fredrik Graf samt ett glashjärta från det kommunala bostadsbolaget HFAB.
I Vannerbergs reserapport står om vackra mötesrum med heltäckningsmatta och ståtliga blomsteruppsättningar, representationsmiddagar och en guidad promenad bland kanaler och husruckel i det gamla Shanghai.
En dag skriver hon att stegräknaren registrerade över två mil när de på en ”city walk” fick inblick i historia, arkitektur och kultur.
Hon konstaterar också att det även blev tid för lite shopping, besök i världens näst högsta hus och att de gick på kinesisk cirkus – men att var och en då betalade privat.