Brister i gps-l
SVERIGE: NY GRANSKNING KONSTATERAR BRISTER I VÄLFÄRDSTEKNIK
Ny teknik underlättar inom äldrevården, men den är inte felfri. Äldre utrustas med gps-larm för att inte gå vilse – men få vet vem som rycker ut om larmet går.
– Det är viktigt att detta fungerar. Har man erbjudit en trygghetstjänst måste man också leva upp till det man utlovar. Annars faller ju hela tryggheten, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen, som gjort granskningen.
Allt mer teknik används för att öka tryggheten för äldre – bland annat gps-larm och så kallade trygghetskameror.
MED KAMERORNA KAN hemtjänstpersonalen följa de äldre nattetid, istället för att göra hembesök. Med gps-larmet kan en äldre person som går hemifrån ange en position och slå larm.
Men granskningen i tolv kommuner visar alltså på flera brister, framför allt när det gäller gps-larmen.
På många håll är det exempelvis oklart vem som ser till att den äldre har med sig larmet och har laddat det, vem som positionerar och vem som rycker ut vid ett larm.
– Gps-larm måste laddas, de måste startas och sättas på armen. Är man hemma är det en sak, det kan vara en anhörig eller hemtjänstpersonal som ska hjälpa till. Men när människan ska gå ut är man inte riktigt klar med hur det här ska gå till, säger Dick Lindberg.
ALLA TOLV KOMMUNER hade olika lösningar. Större kommuner kunde ha en särskild larm- eller jourgrupp, men i andra kommuner saknades det.
– Man tänkte att hemtjänstpersonalen eller personalen på det särskilda boendet skulle sköta om det, eller också lades ansvaret på de anhöriga att hjälpa den enskilde hem igen, säger han.
Mest positiva till gps-larm var just de anhöriga.