Högstadieelever övade evakuering
HALMSTAD: Den årliga brand- och utrymningsövningen på Nolltrefem lyfte också problematiken kring falsklarm.
Det var dock precis det åttondeklassarna fick öva på – skarpt läge, rökfylld lokal och utrymning. Scenariot känns igen från tidigare år. Några hundra elever befinner sig inne på fritidshuset Nolltrefem när brandlarmet plötsligt går och lokalerna fylls av rök. Övningen drar paralleller till den dödliga diskoteksbranden i Göteborg för 20 år sedan, men i år tar räddningstjänsten också tillfället i akt att prata med högstadieungdomarna om en lite nyare företeelse, nämligen den om onödiga automatlarm.
– Vi trycker lite extra på det i år med tanke på problematiken som vi har ute på skolorna, säger Johan Duell, brandman och utbildningsansvarig.
HAN SYFTAR PÅ de falsklarm och de mindre skolbränder (att man sätter i gång brandlarmet genom att sätta fyr på servetter inne på skoltoaletten, till exempel) som har blivit ett växande problem för räddningstjänsten i Halmstad. Och det är främst på högstadieskolorna som den typen av incidenter inträffar.
På nybyggda Klaraskolan har det varit värst. Där har det gått så långt att man beslutat om att montera övervakningskameror för att försöka få ner antalet anlagda småbränder.
Men även elever från Getingeskolan, som deltog i övningen under onsdagen, känner igen problematiken.
– Räddningstjänsten är hos oss en gång i månaden, men jag har aldrig varit med om att det brunnit på riktigt, säger Maja Iggström. Vännen Elsa Karlsson beskriver: – Det handlar om att folk ”på skämt” trycker in larmknappen.
De båda tjejerna är överens om att det är ett ”onödigt” beteende och att konsekvenserna inte bara drabbar de som behöver hjälp på riktigt, utan också eleverna själva.
– Varje utryckning kostar skolan flera tusen kronor. Det är pengar vi hade kunnat göra annat för, säger Elsa Karlsson och nämner klassresan i nian som exempel.
FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÄR det viktigt att förmedla att den typen av onödiga utryckningar kan göra att de som befinner sig i riktig nöd kan få vänta flera minuter extra – vilket i sig kan få förödande konsekvenser.
– Konsekvenserna av anlagda skolbränder är inte bara att det kan vara brottsligt och leda till straff, säger Johan Duell och syftar till de mer mänskliga.
I FÖRRA VECKAN var det på dagen 20 år sedan den tragiska Backabranden, mer känd som diskoteksbranden, som tog 63 unga människoliv. Runt 400 människor befann sig i lokalen, som var avsedd för max 150, kvällen den 29 oktober 1998 när branden bröt ut.
En av överlevarna, Bobby Stankovic, berättade för den unga Halmstadpubliken om kvällen då han förlorade både sin flickvän och flera vänner. Han passade också på sätta upplevelsen i perspektiv till den senaste tidens växande falsklarmsproblematik i Halmstad.
”Brandstationen i Göteborg låg på samma gata som festlokalen. Räddningstjänsten kunde alltså komma dit snabbt. Men ändå dog så många människor. Då kanske ni kan förstå hur viktig tiden är”, sade han från scen.
Brandman Johan Duell hoppas att tidsspillet är något eleverna tar med sig från övningen.
– Vi måste lägga våra resurser på rätt ställe, säger han.
”Varje utryckning kostar skolan flera tusen kronor.”
ELSA KARLSSON, åttondeklassare som tycker att pengarna kan läggas på annat