E stora plastproblemen
– Genom att börja med att förbjuda vissa produkter av plast blir konsumenter mer medvetna, och producenterna börjar leta efter andra material.
HON SER ATT förbudet kan få samma effekt som då butiker började ta betalt för plastpåsar. Folk tänker efter en extra gång, tror hon.
De produkter som nu kan förbjudas är sådana där det finns fullgoda alternativ, förklarar Jenny Hedman.
Bomullspinnar med själva pinnen av plast är ett exempel.
– Det är något vi ofta hittar på våra strandstädningar, för att folk spolar ned dem och reningsverken inte klarar att skilja ut dem, säger Johanna Ragnartz.
Hon berättar att det finns andra alternativ, med pinnen av papper i stället, och i vissa butiker finns inte de vanliga plastbomullspinnarna kvar. Hon tror att förbudet kommer att göra att en sådan utveckling snabbas på.
Men även om bomullspinnarna är ett gissel så är de inte värst här i Sverige, tycker hon.
– Det är skräpet efter allt det som vi konsumerar på vägen, det vi äter och dricker i farten. Godis, snabbmat, kaffe och andra drycker. Det är ett urbant beteende, säger Johanna Ragnartz.
BÅDE HON OCH Karin Lexén tror att förbudet kommer att minska plastskräpet i Sverige.
– I Bohuslän flyter massor av skräp i land varav merparten kommer från andra länder. Så ett förbud kommer att påverka oss här, säger Karin Lexén. * För att göra ett kilo plast går det åt två kilo olja. Av världens oljekonsumtion går fyra procent åt till plasttillverkning.
* I Sverige har vi ett producentansvar, som innebär att den som tillverkar en vara också ska svara för att ta hand om förpackningarna för återvinning. Förpacknings och tidningsinsamling, FTI, svarar för detta åt producenterna.
* Engångsmaterial som plastbestick och tallrikar anses dock inte vara förpackningar. Därför vet ingen säkert hur mycket sådant material som säljs, eller hur det cirkulerar. Men stiftelsen Håll Sverige rent samlar in skräp, och på deras topplista över det som hittas längs Sveriges stränder finns plast i mängder. På första plats hamnar ”övrig plast”. Plats 2: cigaretter och fimpar, plats 3: platspåsar, plats 4: godis- och snabbmatsförpackningar av plast, plats 5: knivar, gafflar och skedar av plast, plats 6: kapsyler och flasklock av plast.
* De senaste återvinningssiffrorna för förpackningar i Sverige är från 2016, och då kom 212 000 ton plastförpackningar ut på marknaden. Av dem materialåtervanns 99 700 ton, det vill säga 47 procent. Den andelen har krupit uppåt åren innan, 2015 låg den på 45 procent och 2014 på 43 procent.