Hård kamp går vidare i Ryssland
falsk fredsmäklare – löd texten på hennes överkropp.
STATSMINISTER STEFAN LÖFVEN (S) ser å andra sidan fredsforumet som ett viktigt sätt att hålla dialog och samarbeten i gång. Han är inte orolig för att det bara ska bli en diskussionsklubb.
– Diskussioner är inte illa i sig. Därifrån kan man utveckla de olika multilaterala samarbeten som redan finns. Hur stärker vi FN? Hur kan handelsavtal bidra till avspänning? Hur arbetar vi vidare med klimatfrågorna så att inte människor tvingas fly av klimatförändringarna? sade Löfven i en pressträff på plats i Paris.
Statsministern var klar med att han föredrar samarbete.
– När Trump säger Amerika först så kan jag också säga Sverige först. Men för mig innebär det väldigt tydligt ett internationellt samarbete för det är det bästa som vi kan leverera till svenska medborgare. På flera håll i världen smider makten bojor runt människorättsförsvarares fötter. I Ryssland har nya lagar lett till ökad repression.
Men tack vare folkets stöd går kampen vidare, säger Amnesty Internationals nya Rysslandschef – som ser ljust på framtiden.
Ett brutalt krig mot drogerna i Filippinerna. En tillträdande brasiliansk president som hyllar tortyr och ser nostalgiskt på landets militärdiktatur. Ett Kina som tar repressionen till nya nivåer.
Det är bara några exempel på hur respekten för mänskliga rättigheter monteras ned i världen.
– Det är mycket viktigt att fortsätta lyfta och försvara mänskliga rättigheter. Om diskussionen och motståndet tystnar så blir det fritt fram för övergrepp, säger Natalija Zvjagina, Amnesty Internationals nya chef i Ryssland, till TT under ett Sverigebesök.
Vladimir Putin har ett hårt grepp om makten efter att ha styrt Ryssland i närmare två decennier. Bristerna i mötesfrihet, regeringspropaganda i statliga medier och återkommande valfusk gör livet svårt för genuina regimkritiker. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj portades från valet i mars och hans anhängare grips regelbundet under demonstrationer.
Amnesty International möter flera restriktioner. 2016 stängdes dess Moskvakontor tillfälligt på oklara grunder, efter kritik av de ryska bombningarna i Syrien.
– Allt detta bidrar till ett klimat av självcensur, säger Zvjagina.
– Människorättsorganisationer och miljöorganisationer undviker att uttala sig om politiska beslut. Vi ser till att vara mycket precisa om vi rör oss inom politikens område för att vara säkra på att vi inte berör något känsligt ämne.
Men trots alla svårigheter är hon optimistisk inför framtiden.
– Vi känner ett stort stöd från samhället. Allt fler är redo att ge både pengar och tid för att stödja olika organisationer, vilket är en markant skillnad jämfört med 15–20 år sedan. Det har gjort att människorättsorganisationer, trots statens restriktioner, kunnat fortsätta sin aktivitet nästan oförändrat.
Samtidigt växer allt fler gräsrotsinitiativ fram för att förbättra situationen på lokal nivå.
– Folk har börjat tro på sin egen förmåga. Det är något nytt i samhället.