Deras forskning gav ov
HALLAND: VISAR PÅ KOPPLING MELLAN KEJSARSNITT OCH KARIES HOS BARN
I den forskargrupp som bildats kring Tillväxtprojektet händer det nu massor av saker. Bara under 2018 har det publicerats sju vetenskapliga artiklar och nu är tre av fem doktorander på väg att disputera.
– Det är fullkomligt enastående av en så liten forskargrupp, konstaterar Gerd Almquist Tangen, som leder huvudforskningen tillsammans med barnläkaren Josefine Roswall.
Två av dem som ska doktorera är barntandläkaren Katarina Boustedt, som jobbar på sjukhusets specialisttandvård, och universitetsadjunkten Annelie Lindholm på Högskolan i Halmstad.
– Jag hörde talas om Tillväxtprojektet och började fundera över hur vi tandläkare kan bidra i forskningen. Sedan 2012 har jag tittat på kopplingen mellan tarm- och munfloran och på hur det påverkar förekomsten av karies hos små barn, berättar Katarina Boustedt.
I sin studie har hon bland annat jämfört bakteriefloran i munnen mellan barn som fötts vaginalt och de som fötts med kejsarsnitt. I det stora Tillväxtprojektet har det nämligen visat sig att barn som föds med kejsarsnitt får en annorlunda tarmflora.
– Min studie visar att det samma gäller för munfloran och att femåringar som fötts med kejsarsnitt har mer karies. Eftersom 23 procent av alla sexåring har karies, så är det viktigt att kunna identifiera olika riskgrupper, säger Katarina Boustedt.
Hon poängterar att studien inte vill skuldbelägga de cirka 17 procent som föder med kejsarsnitt och att det är viktigt att den möjligheten finns, men att forskningen visar att man kanske behöver arbeta mer förebyggande med barn som inte fått del av mammans bakterier genom en vaginal födsel.
Det unika projekt, där en stor mängd Halmstadbarn bidrar i forskningen kring fetmans orsaker, har öppnat upp för flera sidospår. Ett av dem visar på en koppling mellan kejsarsnitt och karies hos barn. Ett annat att det inte bara är gulligt med en rund barnmage.
”Det handlar absolut inte om att barn ska banta, utan om att hitta rätt livsstil.” ANNELIE LINDHOLM Högskolan i Halmstad
ANNELIE LINDHOLM HAR i sin tur särskilt riktat in sig på vad bukomfånget kan berätta. I vanliga fall mäts bara längd och vikt på barnavårdscentralerna, men på barnen som ingår i Tillväxtprojektet har även magarna mätts.
– Min tes har varit att BMI ( förhållandet mellan längd och vikt, reds anm.) inte fångar allt. Vi vet att bukfetma hos vuxna för med sig en rad risker och jag har kunnat visa att man ser riskfaktorer även hos små barn med runda magar. 55 procent av dessa barn hade vi dessutom missat om vi enbart utgått från BMI, säger Annelie Lindholm.
Hur stor del av barnen med runda magar som har hälsorisker är för tidigt att säga, men Annelie tycker det finns skäl att börja mäta bukomfånget på alla barn på barnavårdscentralerna.
– Det handlar absolut inte om att barn ska banta, utan om att hitta rätt livsstil. Det är det onödiga fettet som sätter sig på buken och som bland annat ger risk för hjärt-