Kontroversiell grundlagsändring beslutad

Riksdagen har antagit ändringar av mediegrundlagarna som kan få stor betydelse. Kritiker kallar det för den farligaste grundlagsreformen i modern tid.

Beslutet innebär att grundlagsändringarna träder i kraft 1 januari 2019. Det handlar om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Det kritikerna skjuter in sig på är ändringar av utgivares ansvar för publiceringar på internet. Hittills har det varit så att utgivare kan ställas till svars för äldre publiceringar som ägt rum med en annan utgivare. Det nya förslaget innebär en möjlighet till ansvarsfrihet för material som är äldre än ett år.

Om en utgivare inom två veckor efter att han eller hon tagit emot en underrättelse från Justitiekanslern eller målsäganden om att publicerade uppgifter på internet, eller en databas som lagtexten kallar det, tar bort uppgifterna, så kan utgivaren inte hållas ansvarig för uppgifterna.

Justitiekanslern motsatte sig förslaget och hävdade i sitt remissyttrande att om ändringen äger rum, så måste utgivaren ha bevisskyldigheten för publiceringstiden. Detta för att undvika att ingen manipulerar när en text egentligen publicerats.

Enligt juristprofessorn Mårten Schultz innebär förändringen att straffbara handlingar nu kan ligga ute i två veckor utan möjlighet till rättsliga åtgärder.

Andra ändringar som nu görs är att det blir möjligt att i lag förbjuda offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter. Det kan handla om uppgifter som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg, politiska åsikter, religiös övertygelse eller medlemskap i fackförening, om dessa uppgifter innebär särskilda risker för intrång i enskildas personliga integritet. Det gäller även uppgifter om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning,

Språkliga ändringar görs också för att göra regleringen könsneutral.