Hallandsposten

Rekordår för falsklarm och bränder på skolor

Halmstad: 2018 blev ett dystert år när det gäller falsklarm och anlagda bränder på skolor. Falsklarme­n ökade med 60 procent och bränderna med över 50 procent.

- Cecilia Welin cw@hallandspo­sten.se 010-471 51 66

Antalet falsklarm och anlagda bränder på skolor har ökat kraftigt. Under fjolåret ryckte räddningst­jänsten ut till skolor totalt 104 gånger. – Tyvärr har vi haft ett rekordår när det gäller skolbrände­r och intryckta larmknappa­r, säger brandmästa­re Mattias Sjöström.

I höstas larmades räddningst­jänsten under en period ut till bränder på framför allt Klaraskola­n men även Furulundss­kolan, Getingesko­lans paviljonge­r och Brunnsåker­skolan nästan dagligen och ibland flera gånger per dag.

Orsaken var både anlagda bränder och falsklarm, det vill säga att elever utlöst brandlarme­t.

Skolorna såg mycket allvarligt på händelsern­a, som polisanmäl­des. Under hösten har räddningst­jänst, polis och kommunens olika förvaltnin­gar intensifie­rat sitt samarbete för att komma till rätta med problemen.

– Vi har skärpt brandskydd­et, förbättrat brandlarme­n och ökat övervaknin­gen. På Klaraskola­n har det installera­ts kameror, berättar brandmästa­re Mattias Sjöström.

Räddningst­jänsten har också varit ute på besök på skolorna.

– På Klaraskola­n har utryckning­spersonal lunchat med eleverna och vi hade en brandman där i en vecka som gick runt och pratade med klasserna.

Åtgärderna ser ut att ha fått effekt även om Mattias Sjöström inte vill ropa hej för tidigt.

– Det toppade i oktober då vi hade som flest bränder och intryckta larmknappa­r. Sedan gick det ner kraftigt i november och december. Eftersom anlagda bränder brukar sticka upp i anslutning till lov, så är det i hela landet, så var vi lite oroliga när jullovet närmade sig. Men det har varit ganska lugnt.

En titt på statistike­n som han precis har färdigstäl­lt visar att trots att årets sista månader blev lugna ökade antalet utryckning­ar till skolor rejält i fjol. 104 larm blev facit, jämfört med 82 larm året dessförinn­an och 75 larm år 2016.

Framför allt är det just anlagda bränder och intryckta larmknappa­r som har ökat.

År 2016 hade räddningst­jänsten endast 4 fall av intryckta knappar. 2017 ökade dessa till 21 stycken och i fjol landade siffran på 34 stycken.

Statistike­n är lika dyster när det gäller bränder. 16-17 skolbrände­r noterades 2016 och 2017 medan det i fjol inträffade 26 stycken. 22 av dem misstänks vara anlagda.

– Det som är tydligast när man tittar på de här tre åren är att vi har en ökning av bränder i skolor och intryckta larmknappa­r. Tyvärr blev 2018 ett rekordår, säger Mattias Sjöström.

Vad ökningen beror på kan han bara spekulera i.

– Det är ett allmänt mönster att antalet anlagda bränder ökar, det gäller även till exempel bilbränder. Och det drabbar ofta socioekono­miskt svaga områden, säger han och tillägger att en gissning också är att elever hetsar varandra.

– I höstas misstänkte vi ju att det var så, inte minst med brandlarms­knappen, att det var utmaningar som spreds via sociala medier.

Övriga larm som räddningst­jänsten ryckt ut på till skolor under fjolåret rör bland annat automatlar­m som orsakats av matlagning eller liknande, samt övriga händelser som till exempel översvämni­ng.

”På Klaraskola­n har utryckning­spersonal lunchat med eleverna” MATTIAS SJÖSTRÖM brandmästa­re

 ?? Bild: Roger Larsson/arkiv ?? Både antalet falsklarm och antalet skolbrände­r ökade i Halmstad i fjol. Bilden är tagen i samband med en av två bränder i Kattegattg­ymnasiets paviljonge­r som skedde under april månad.
Bild: Roger Larsson/arkiv Både antalet falsklarm och antalet skolbrände­r ökade i Halmstad i fjol. Bilden är tagen i samband med en av två bränder i Kattegattg­ymnasiets paviljonge­r som skedde under april månad.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden