Castlers hus ska stå i hundra år
Halmstad: Vid Galan i november fick Fredblad Arkitekter årets miljöpris och delägaren Anncharlott Castler är omåttligt stolt. ”Vi tycker att vi fick det allra finaste priset”, säger hon.
Husen ska stå i hundra år (minst), men de ska också vara estetiskt hållbara. Fredblad arkitekter fick Årets miljöpris på Galan i Tylösand och delägaren Anncharlott Castler är omåttligt stolt. – Vi är så glada att vi fick just det priset. Det är ett kvitto på det vi kämpat för i många år, säger hon.
Egentligen skulle Anncharlott flytta till Oslo med sin sambo (och blivande man). Som kemiingenjör hade han goda framtidsutsikter i oljans förlovade land, och som nyutexaminerad arkitekt hade hon betydligt bättre chanser att få jobb i Norge än i Sverige i början av 1980-talet.
– Då var det helt dött på arbetsmarknaden här hemma, så när jag fick erbjudanden från Halmstad vågade jag inte tacka nej. Först var jag på ett annat kontor i sex år, men sedan hörde Gösta Fredblad av sig. Jag hade gjort praktik hos honom under utbildningen, och återvände gärna. 1988 blev jag delägare och 30 år senare är jag fortfarande kvar, säger Anncharlott och skrattar.
Men hon har aldrig ångrat sitt val, även om det var tufft de första åren. När Gösta Fredblad gick i pension 1991 var det Anncharlott och kollegan Leif Jönsson som tog över – utan någon som helst erfarenhet av att driva företag.
– Vi ville ligga i framkant tekniskt och köpte in Cad-stationer för 450 000 kronor. Det var en jätteinvestering på den tiden och när lågkonjunkturen slog till var det två stora projekt som räddade oss från konkurs: Nordiska Filts anläggning ute i Flygstaden och NCC:S lägenheter längs med Timmermansleden, berättar Anncharlott som ”jobbade treskift för att få ihop livspusslet”.
– Hemma hade jag mina tvillingar, födda 1986, så det var lite tajt. Det värsta var dock att vi, trots de stora projekten, fick säga upp ett par personer. Det var så hemskt, men tack och lov kunde vi erbjuda dem att komma tillbaka när det vände.
I dag har Fredblad Arkitekter ett 40tal anställda – varav 17 på kontoret i Göteborg, som man öppnade för tio år sedan – och gör alla typer av jobb: industrier, lägenheter, hotell, privatvillor, offentliga fastigheter som bibliotek och skolor.
Men oavsett vilken typ av byggnad man ritar, så finns det en tanke som går igen: den om hållbarheten. Vid Galan i Tylösand i november fick Fredblad Årets miljöpris, och i motiveringen stod bland annat: ”De byggnader och miljöer de skapar ska finnas i många år och med det genuina engagemang de har för att minska miljöpåverkan tar dom ett stort ansvar i dag och för lång tid framåt.”
– Vi tycker att vi fick det allra finaste priset – och det viktigaste, säger Anncharlott och konstaterar att det där ansvaret till stor del handlar om att få kunderna att välja miljövänliga material.
Och allt Fredblad rekommenderar kontrolleras mot miljödatabaserna Sunda Hus och Byggvarubedömningen.
– Generellt kan man säga att de naturliga materialen – sten, kakel, klinker – är bra. Och trä, förstås. Det är verkligen det som kommer och som det pratas om i vår bransch. Om ett trähus tas omhand på rätt sätt kan det stå i flera hundra år. Det finns hus i Norrland från mitten av 1700-talet som är hur friska och fina som helst.
Nyligen var Anncharlott på ett seminarium om trähus och ställde den givna frågan: om alla börjar bygga hus med både stommar och inredning i trä, tar inte råvaran slut då?
– Experterna svarade att tillgången i princip är obegränsad, eftersom vi har så stora skogar i Sverige. Det blir inte heller dyrare att bygga
stommar i trä, jämfört med betong. Andra fördelar är att det är enkelt att borra i träväggar, och det är lätt att dölja elinstallationer. Trä kan du reparera, byta ut och bearbeta – det är så coolt.
Trästommar i ett hus gör också att funktionen blir mer flexibel.
– Om du exempelvis bygger en skola kan du enkelt göra om rumsindelningen när nya behov uppstår, vilket gör att byggnaden blir mer hållbar. På samma sätt kan du helt byta användningsområde. Jämför det med de gamla ålderdomshemmen, som är hopplösa att göra något annat med, eftersom det blir för dyrt att flytta alla de bärande betongväggarna.
Förutom när man väljer material tänker de anställda på Fredblad också miljövänligt när de rekommenderar uppvärmningssystem. Där är solceller, fjärrvärme, jordoch bergvärme logiska alternativ, medan olja håller på att försvinna helt inom nyproduktion. Man diskuterar också sådant som fönstrens placering och form.
– Där måste vi väga in ljusinsläppet och hitta kompromisser. Vi mår bra av dagsljus, och trivsel och välbefinnande är högst väsentligt när du bygger hus.
Men hållbarhet handlar också om att rita byggnader som står sig estetiskt, som inte känns stilmässigt daterade efter några få år. Och även där känner Anncharlott att Fredblad har en tydlig linje.
Om ett trähus tas omhand på rätt sätt kan det stå i flera hundra år ANNCHARLOTT CASTLER
– Vi är kanske inte den byrå som satsar på ”det senaste”, utan vi försöker skapa hus och kvarter som vi tror kan följa med in i framtiden. Det gäller att hitta en bra balans mellan innovativt och tidlöst – och det tror jag att vi lyckas med.
Anncharlott menar att det har hänt väldigt mycket de senaste två åren vad gäller tankarna på hållbarhet.
– Det är betydligt lättare att tala för den miljövänliga varan och allt fler kunder tar till sig våra argument. Till stor del handlar det om att förändra vanor och tankesätt, det är inte alltid en ekonomisk fråga, som många tror, säger hon och fortsätter:
– Arbetet för det hållbara samhället måste ske på flera fronter, i stort och smått, på jobbet och privat. Givetvis har vi källsortering och dubbelsidiga pappersutskrifter här på kontoret, vi åker tåg till möten och konferenser, vi är miljöcertifierade sedan fem år tillbaka – och vi gör regelbundna revisioner för att kolla så att vi lever upp till våra miljömål. Allt det ger ringar på vattnet, och jag tvivlar på att det är någon av våra anställda som inte lär sina barn att sopsortera hemma.
Fotnot. Det är HEM (Halmstads energi och miljö AB) och EMC (Energioch miljöcentrum) som delar ut Årets miljöpris.