Fimpar på gator och torg förgiftar och förfular
Halmstad: Att stadens gator, torg och rabatter används som askkopp är ett stort problem i Halmstad. Böter är en möjlig lösning, men i Halmstad går man i andra tankar: information och kampanjer.
Intill bänkar, i rabatter, på gatan och vid papperskorgar – överallt slängs fimpar i mängder som kostar både tid och pengar att städa upp. – Det är ett stort problem, men vi tror inte att böter är bästa lösningen. Vi vill väcka en känsla av att vara stolt över och vilja ta hand om sin stad, säger Patrik Cederleuf, utvecklingsingenjör.
Redan klockan 05.00 är de på plats, utrustade med lövblås, sopborstar, skyfflar och plockare.
Vi syftar på gänget i renhållningsgruppen som bland annat har till uppgift att befria stadens gator och torg från skräp innan de åter fylls av morgonpigga flanörer, kafébesökare och shoppingsugna.
Ett exempel på skräp som ofta syns på gatorna är fimpar. De ligger slängda lite varstans men vid bland annat bänkar, busshållplatser och i planteringar och rabatter kryllar det av dem. Även intill papperskorgar syns de i större mängder.
– Det slängs väldigt många fimpar och alla gör likadant, ung som gammal. Kanske är det för att det är så lätt att bara skicka iväg en fimp och kanske tror man att den försvinner snabbt men det gör den ju inte. Det kan ta upp till 100 år innan allt förmultnar och så ser det så himla tråkigt ut, säger Yvonne Bothén, gruppledare på renhållning gata.
Kollegorna Kristen Frisk och Lars Skoog håller med.
– Det är ett jättestort problem, säger de.
Yvonne tillägger att det kommer in väldigt mycket klagomål mot nedskräpningen.
– Det roliga är att man klagar på att vi inte städar i stället för att lägga krut på dem som skräpar ner.
Att små fimpar lätt fastnar mellan gatstenar och stenplattor gör dem inte alltid så lätta att städa upp.
– Vi använder lövblås och blåser ut dem på gatan, sen kommer sopmaskiner och tar upp dem, berättar Kristen.
– Får man inte med allt så kan vi sopa eller ta med plock, inflikar Yvonne.
Lika illa är det för dem som sköter kommunens parker och planteringar berättar Patrik Cederleuf.
– På alla ställen där man inte kommer åt med sopmaskinen får man plocka. Vi kan inte bara skyffla upp ogräs utan att först ta bort fimpar och snusprillor för då blandas det ju i komposten.
Han tillägger att tobaksprodukter är det vanligaste skräpet i stadsmiljö – och det värsta.
– Det bryts inte ned, djur kan få i sig skräpet och det finns också många giftiga ämnen som sitter kvar i fimpen efter att man har rökt färdigt och som kan spridas ut i naturen och vattnet, säger han. Varför tror du att just fimpar slängs överallt?
– Kanske för att det är ett otrevligt skräp att behålla. Man vill inte stoppa ned det i fickan som man gör med en pappersbit eller ett kvitto. Och det kan vara lite som med ett äppelskrutt som man konsumerar och sedan gör sig av med resterna. Det känns kanske inte som skräp på samma sätt. Sedan tror jag också att man har blivit skolad att inte slänga i papperskorgen för att det kan börja brinna.
Trots att nedskräpning i sig är brottsligt är det inte straffbart att slänga fimpar eller snusprillor. Skräpet anses helt enkelt vara för litet och går under benämningen ”obetydlig nedskräpning” vilket anses som en ringa förseelse. Ett mindre allvarligt fall av nedskräpning kan ge böter men det ska då handla om skräp i storleksordningen snabbmatsförpackningar eller flaskor.
En väg runt detta kan vara att en kommun via sina lokala ordnings-
Det roliga är att man klagar på att vi inte städar i stället för att lägga krut på dem som skräpar ned. Yvonne Bothén Gruppledare på renhållning gata
föreskrifter inför böter för den som kastar fimpar eller snus. Det har bland annat gjorts i Trelleborgs kommun.
En sådan lösning är dock inte aktuell i Halmstad tror Patrik Cederleuf.
– Detta är ett attitydproblem som vi behöver komma åt. Att slänga fimpar och prillor på marken är ganska socialt accepterat. Det är olagligt även om det inte är straffbart men jag tror inte att böter är rätt väg att gå.
I stället vill han satsa på information och kampanjer och i det arbetet sneglar Halmstad bland annat på Borås och Helsingborg.
– De kör kampanjer som inte handlar om pekpinnar och att bestraffa folk utan om att väcka en känsla av att man ska älska sin stad och ta hand om den. Vi vill också jobba positivt och försöka väcka en känsla av stolthet för sin stad och kommer att köra någon slags kampanj på just tobaksskräp framöver. Från och med juli är det inte tillåtet att röka på uteserveringar längre och vi tänker att det då finns en risk att det blir ännu fler fimpar på gatorna.
Målet är att folk ska känna omsorg och tillhörighet till den all-
männa miljön precis som man månar om sin hemmiljö säger Patrik Cederleuf.
– De flesta skulle ju till exempel inte slänga en fimp i sin egen trädgård. Fler askkoppar i centrum då, är inte det något alternativ?
– Vi diskuterar detta och det kan också bli en lösning men det är inte så att ju fler man ställer ut desto renare blir det. Det handlar mer om optimal placering, säger han och tillägger:
– De vanligaste förslagen när nedskräpning diskuteras är att man ska ställa ut fler papperskorgar eller bötfälla dem som skräpar ned, men man kan få bättre resultat om man jobbar med kunskap, dialog, information och skräpplockaraktiviteter.
Redan i dag genomför kommunen tillsammans med Hem och Håll Sverige rent olika skräpplockaraktiviteter. Detta arbete vill Patrik Cederleuf utveckla och satsa mer på.
– Det är ett sätt att ändra invånares vanor och attityder, säger han.