Säpo: Vi har koll på Is-svenskarna i Syrien
Säkerhetspolisen säger sig ha bra koll på de misstänkta svenska Is-terrorister som befinner sig kvar i Syrien. – Vi vet var, vi vet ungefär hur många och vad de gör, säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef inom kontraterror.
Debatten om de misstänkta Is-terrorister som fortfarande befinner sig i Syrien har varit het de senaste veckorna. Omkring 100 svenska Is-anhängare bedöms fortfarande uppehålla sig i konfliktområdet. Säpo kartlägger dem via flera olika kanaler.
– Vi får information genom vår internationella och nationella samverkan med säkerhetsunderrättelsetjänster i Europa, men också vår egen förmåga till signalspaning i Sverige genom Försvarets radioanstalt, säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef inom kontraterror på Säpo.
Information om både
återvändare och de som är kvar delas ”på individnivå” med andra myndigheter, enligt Säpo.
– Möten har hållits med berörda polisregioner, Polismyndigheten nationellt och berörda kommuner, säger Fredrik Hallström.
Tanken är att förbereda organisationerna för att de ska kunna agera när radikaliserade och våldsbejakande Is-anhängare kommer tillbaka.
– Återvändare är ju en riskfaktor utifrån att personerna i fråga har en förmåga, som kan vara uppbyggd genom stridserfarenhet, kanske har man varit en del i krigsbrott, en del av folkmord. Möjligen är de traumatiserade, med en väldigt låg våldströskel och i vissa avseenden inte särskilt förtjusta i de demokratiska värderingar vi har i Sverige, säger Hallström.
– Det är otroligt viktigt att alla samhällsaktörer är på tå och förbereder sig för att kunna hantera den här frågan på absolut bästa sätt.
Skulle samtliga komma
tillbaka samtidigt skulle det enligt Säpo innebära en ”ansträngning”. Några sådana tecken finns dock inte än.
– Det är väldigt svårt att sia om när de kommer tillbaka, om de kommer tillbaka. Men de här fånglägren de sitter i börjar bli fulla och det finns säkert anledning för de som håller i de här lägren att kunna säkerställa att de får lämna, säger han.
Enligt experter kan det bli svårt att ställa misstänkta Is-terrorister inför rätta i Sverige. Förslag har förts fram om att Sverige i samarbete med andra europeiska länder bör skicka utredare till lägren där de sitter fångna för att genomföra förhör och samla bevis.
Skulle det vara lättare att möta dem på plats för att kunna knyta dem till specifika brottsmisstankar?
– Så är det ju. Det är vår utmaning när det gäller resandelagstiftningen som trädde i kraft 2016, att förmågan att inhämta bevis som kan användas inom ramen för en förundersökning, och senare i en domstol, är begränsad. I synnerhet Syrien har inget rättsväsende som vi kan ställa frågor till. Den information vi erhåller är inte av sådan karaktär att den bör eller får ingå i ett förundersökningsprotokoll, säger Hallström.
Ingen av de svenskar som hittills återvänt från IS har dömts för brott begångna i konfliktzonen. Två göteborgare, som stred för en annan jihadistisk grupp, har dock dömts till livstids fängelse för terrorbrott genom mord.
Återvändare är ju en riskfaktor utifrån att personerna i fråga har en förmåga, som kan vara uppbyggd genom stridserfarenhet, kanske har man varit en del i krigsbrott, en del av folkmord. Fredrik Hallström, biträdande enhetschef inom kontraterror på Säpo