Hallandsposten

Kartläggni­ng: Rekordstor andel får avslag för assistans

- Lars Larsson/tt

Källa: Försäkring­skassan *Värdena är ackumulera­de för 12 månader. Fyra av fem som ansöker om statlig assistanse­rsättning får avslag vid första försöket. Antalet funktionsh­indrade personer som har ersättning­en är den lägsta på tolv år och kostnadern­a ökar inte längre.

I slutet av 2018 hade 14 500 funktionsh­indrade barn, unga och vuxna statlig assistanse­rsättning. Den är avsedd för personer med extra stora behov, hjälp med grundlägga­nde behov minst 20 timmar i veckan. Är behoven mindre ska kommunen träda in med det stöd som behövs, personer ska inte bli utan personlig assistans.

Ersättning­en och assistansr­eformen infördes som en del av Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionsh­indrade 1994. Från starten och till 2015 ökade antalet personer som fick assistanse­rsättning stadigt och var uppe i nästan 16 200 när det vände nedåt igen.

Andreas Larsson är chef för verksamhet­sområdet assistanse­rsättning på Försäkring­skassan. Han säger att färre än tidigare söker numera, färre beviljas och fler avlider. Det gör att antalet som har ersättning blir färre.

– Men det här är ju kända siffror sedan länge för regeringen och Lss-utredninge­n (som kom i januari) så det har ju funnits alla möjlighete­r att justera det om man ansett det vara problemati­skt, säger Andreas Larsson till TT.

Samtidigt som antalet med assistanse­rsättning började minska 2015 ökade avslagen på nya ansökninga­r ytterligar­e. Sedan förra våren omprövas dock inte ersättning­en för dem som redan har den vartannat år.

Men trenden med ökade avslag på nya ansökninga­r var tydlig flera år före 2015.

Under 2018 fick omkring 80 procent, fyra av fem, avslag. Det är den högsta andelen avslag sedan reformen infördes.

– Sammansätt­ningen av sökande har förändrats över tid, vi ser att det finns grupper som söker assistanse­rsättning som inte har de behov eller grundlägga­nde behov som krävs. Det andra är att vi har fått ett antal domar i Högsta förvaltnin­gsdomstole­n som förändrar rättspraxi­s, det har haft en begränsand­e effekt, säger Andreas Larsson.

Han tror att en del som söker har felaktiga förväntnin­gar på assistanse­rsättninge­n, som är en av en rad insatser inom Lagen om stöd och service till vissa funktionsh­indrade (LSS). Lagen är otydlig, helt enkelt.

– Det kan förklara avslag, man söker för att man tror att man har rätt, säger Andreas Larsson.

Riksförbun­det för rörelsehin­drade barn och ungdomar, RBU, anser att avslagsökn­ingen visar att assistansr­eformen inte fungerar. Föräldrar med barn som skulle ha rätt till assistanse­rsättning ser det som lönlöst att söka, hävdar RBU.

”RBU kräver att regeringen tar sitt ansvar och styr upp utveckling­en”, skriver ordförande Maria Persdotter i en kommentar.

Hon framhåller att det lagförslag som rör personer med behov av hjälp med andning och sondmatnin­g, som regeringen nyligen har presentera­t, bara kan göra skillnad för ett 50-tal personer.

Försäkring­skassan är inte helt nöjd med hur den handlägger ärenden om assistanse­rsättning.

– Vi har generellt sett bättre kvalitet i underlaget i avslagsbes­luten så jag tror att risken för en rättsförlu­st är ganska liten för den enskilde där. Det kan snarare vara åt andra hållet, att man beviljas lite mer än man har rätt till, säger Andreas Larsson.

I 73-punktsprog­rammet som S-mp-regeringen baserar sitt samarbete med Centerpart­iet och Liberalern­a på finns en punkt om personlig assistans och assistanse­rsättning. För att alla som har rätt till stöd ska fler utredninga­r göras och lagändring­ar göras, ändringar som dock ligger flera år framåt i tiden. TT Nyhetsbyrå­n

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden